tisdag 4 juni 2024
Lite matbilder från en marknadsdag för ett par år sedan.
Att gå på marknad här nere är ett äventyr i sig själv. Folk i massor, hög stämning, mycket att smaka på, ännu mer att titta på och här flödar det mesta i dryckesväg i de små barer och restuaranger man byggt upp dagen till ära. Här kommer några gamla godingar att titta på.
Kött och fisk, fågel, kanin, korvar av olika slag allt väldigt gott och med en prisbild som passar våra skandinaviska plånböcker. Sedan skall vi inte prata om utbudet då det gäller frukt och grönt. Bara att hålla andan och fylla kassarna med allsköns vitaminer, för nästan ingenting..
Jaha, nu är det tisdag igen. Tusan vad de kommer tätt nu för tiden
I går bussade jag och lilla Lena ner till stora staden. Det fantastiska busskortet, "tarjetaBUS" gör att man kan luffa runt utan att bli bankrutt efter första resan.
Vi åkte ner till busscentralen och så promenerade vi upp till "Scandigo" för att inhandla lite smått och gott. Bleb färsk potatis, stora frysta norksa räkor av högsta kvallistort, lingonsylt och Bostongurka bland annat. Jag kokade tre pärer och åt direkt med två snå bitar skinka, gott så det skrek om det hela. En kall 5,5% i glaset gjorde att livet gick som en dans.
Blev lite brandy uppe på Quicken med Malin och Jonas. trampade ihop 8.600 steg innan jag fällde ijhop vingklaffarna och dök huvudstupoa ner i lopplådan. Lagom yr i knoppen och nyduschad somnade jag som en lite bäbbe (undra om jag hade tummen i munnen).
Idag har det inte hänt ett förbannade skit, Jo, jag har målat färdigt lite druvor till Malin o Jonas och "Husets väktare", en ful jävel till lilla Lena, de skall bara ha mitt bomärke, signatur så skall de överlämnas under andakt.
Vad som hända skall under eftermiddagen vet jag inte. Har snurrat igång en tvätt så den får jag väl passa och hänga upp så småningom. Sedan är det ett oskrivet blad i boken.
Boken ja har kört fast igen och frågan är om jag kommer loss över huvudtaget. När korkänkan från Murcia, dök upp i Hjalmars liv tog inspirationen slut och det verkar som om de två och lilla avlidne hustrun Hilma, sittande på Sankte Pers högra knä uppe bland molnen får fortsätta leva sina liv utan mer inblandning från mig. Vi får väl se.
Inget klotkastande nu för tiden alla har gått i sommardvala vilket är riktigt tråkigt för oss som inte gör detta. Skall skrubba bort lite jord från färskpotatisen. Vad som kommer till får vi se, men något gott blir det i alla fall, den saken är klar.
div class="separator" style="clear: both;">
Lägger in en bild från Västkusten i slutet av 90-talet. ern kall vårmorgon i trakten av Kullavik då jag och min gode vän Björn Kärf hade en lite fotodag tillsammans. Tungt, kalla ljus men lite hopp skymtar trots allt i fjärran.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)