Inte undra på att karln var deppad....

Edward Munck, den norske konstnären som bland annat målat "Skriiet" Ansiktet som ser ut som en jordnöt med vidöppen mun och stirrande ögor. Skitful och bedrövlig, tycker jag. Men nu så härpå ålderns höst så minns jag tillbaka ett par år och då kommer jag plötsligt på att jag vet ju vaför den bedrövade konstnären bara målade fasa och elände i huvudsak. Jag har ju besökt hans hem i Åsgårdstrand. Ja, nu är det ju ett museeum givetvis, men inte undra på att han var ilsken, bedrövad och olycklig. Titta bara på hans sovrum!? Ingen kan väl vara lycklig över detta? Nej en "upp och ner" säng skulle gubben haft, då hade det blivit andra motiv på panåerna, det vill jag lova. Kolla bara, vilken d-j säng. Ett riktigt spjäntag mot stålgaveln och hela skiten rasar ihop. Fanns det därtill en yppig storbarmad norska i slafen då var det riktigt fara på färde. Plötsligt börjar jag fatta tycke för jordnötsansiktet. Att ingen på den tiden fattade att detta var ett hjärtskriande rop på hjälp. Karln led ju uppenbarligen. Detta var köket och inte såg det speciellt bra ut här heller. Nu flyger det en tanke genom mitt grånande huvud. Jag undrar hur Da Vinci hade det när han penslade av eller på Mona Lisa? Hon verkar då fantastiskt lycklig där hon hänger på sin spik i Paris. Nu går jag och lägger mig....Ni med!
pappa B