Fara a färde, fiolspel på G

Den här grabben spelar med i en stor tysk symfoniorkester och drog så att taglet fladdrade. Visst lät det skapligt men det fanns ju både blåsare och trummslagare på scenen så gnället jämandes ut en aning.

Jag blev verkligen skärrad när jag tittade in hos min fantastiske bloggvän Baronessan. På bild, med ett saligt flin i nian står hennes man och filar på en fårtarmsfela. Milda makter, jag förstår att qvinnan är hård som stål då hon måste tillbringa dagar, veckor, månader och år, lyssnandes på gnället från felan. Nåväl nu ser man tydligt ett rejält dammmoln (är detta rätt stavat, dammoln, dammoln , nej fan jag ändrar) moln av damm så jag hoppas att detta var en till 100% arrangerad bild.

När han däremot bjuder på dragspelsmusik ställer jag gärna upp. Vad är mer sommrigt, festligt och berusande än en dans till tonerna av Calle Jularbos "Livet i Finnskogarna" en ljummen sommarkväll med myggen svärmande runt öronen och en svartsjuk gubbe morrandes i dansbanans bortersta hörn. Då djävlar lever pappa B till tusen. Kramar dessutom lite extra hårt i mamsellen när vi swischar förbi den morrande gubben.... Här sitter Emil i Skogstorp (numera spelar han för änglarna på deras firmafest) Han var en fantastisk speleman och här drillar han fram "Rönnemaria" hemma i sitt kök i Skogstorp.
Kommer igen, överge mig inte.
pappa B