...tänderna växer, saliven rinner och ögonen rullar i huvudet. Man söker efter blod (föredrar Lidls Italienska salami) Från att ha varit en timid liten snäll gubbe växer det fram ett vrålande monster som sliter allt som kommer i hans väg i stycken....?
Många påverkas av månen, en del positivt en del negativt. Hade för många långa år sedan, lite prassel med en mamsell som blev alldeles till sig i trasorna (trosorna) varje gång månen slog ut i full prakt. Då var det bäst att befinna sig på annan plats. Om andra råkade ut för hennes vilda lekar då jag var borta, det vet jag inte å skit samma. Vårt förhållande var mest på det spännande fysiska planet (frånsett fullmåneperioderna)och det räckte så.
Känner några som får mer värk i sina kroppar vid fullmåne. Själv tycker jag bara att det är vackert och imponerande. Här om dagen så undrade "Skogarnas Konung" hur den tomt som han har där uppe såg ut när det var fullmåne. -Måste vara väldigt ljust just då, är det högsommar där uppe kanske? ( Jorå, kvinnan och trollen har var sin tomt på månen, med lagfart, markplasering och hela millivippen. Jag köpte det till dem vid millenieskiftet) Detta kunde däremot inte pappa B svara på utan det återstår nu för honom att genast stoppa näbben i böcker som klarar av detta ämne.
Hoppas att inte skattemybdigheterna läser detta om tomterna, då blir jag väl uppskattad av någon i alla fall.
pappa B
tisdag 10 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Aaoooo, jag är en månylare. Jag är månkänslig av attan. Dock åt det negativa hållet. Blir orolig, irriterad och snurrar värre än vanligt i sängen. Men, visst är det ändå vackert med fullmåne en klar natt!
Jag hade den mest underbara fullmåne igår, som lyste på de vita snömolnen. Så galet ljust det blev...och sedan efter prommisen gick jag in och sov som en stock. Jag bara tittar och förundras, alltså...
Skicka en kommentar