måndag 16 februari 2009

Ny dag, nya äventyr, men samma gamla gubbe i spegeln!

Ja, det är ju detta som gör att jag går under epitetet -Sveriges gladaste man- att jag, när jag ser detta skrynkliga, vidbrända ansikte i spegeln varje morgon vet att jag lever en dag till. Det är givetvis källan till en stor glädje, att ges tillfälle till att leva en dag till...underbart, eller hur? Tänk om man inte såg sig själv i spegeln en morgon. Då hade du blivit blind över natten, eller så var du helt enkelt död. Nej nu kör vi så det ryker och skulle det inte ryka så kör vi ändå!

När jag besöker en bil- eller båtmässa plockar jag gärna ut en eller flera godbitar. Sådana där som man fortfarande drömmer om när nostalgin kommer krypandes efter ryggraden. Tänk att få krångla sig ner i sätet på en Lamborgini, fälla ner måsvingen, trycka plattan i botten och rusa iväg så att asfalten veckar ihop sig.
Man återkommer dock snabbt till sans och balans, då man inser att kroppsformen mer lämpar sig för skåpbilar nu för tiden och att lädret är ovanligt platt så här i mitten av månaden. Men...åter till verkligheten. Funderar på om jag skulle åka in och tvätta Belmondo, min och "Skogarnas Konungs" aningen luggslitna Pegueot-97. Tittar ut genom fönstret och märker till min stora glädje att det är ett par minus ute och aningen vitt på marken. Jag skippar biltvätten, phu!

Är mitt inne i ölskriverierna inför den serie jag skall publicera om ett par veckor. Skall även försöka få ihop något om Tysklands alla slott och herresäten, men inspirationen har inte anlänt ännu. Hoppas att den kommer med posten om en dryg timme.
Ha det så länge och kör försiktigt, det kan vara isigt, fläckvis.
pappa B

5 kommentarer:

Peace in mind sa...

Så skönt att ha förlikat sig med sin spegelbild, jag gillar min jättemycket...

Anonym sa...

Bra lilla duvan, du är ytterligare en av mina vänner som kan känna sig glad och tillfreds. Vi får aldrig glömma bort att vi bara har en av oss själva. Tappar vi bort oss så finns vi ju inte mer och det vore förskräckligt.
Vad gillar du kärran?

Bloggblad sa...

Och så hittade jag hit också!

Anonym sa...

Jorå, pinglan mår fint, alhamdulillah! Men det kan vara så att hon tröttnat på att behöva försvara sig om hon så mycket som fiser... Jag klurar på en ny blogg... Äh, vi får se hur det blir, helt enkelt. Faktiskt, jag är lite förkyld, och det är grått o trist ute... Det drar ju ner humöret en aning, det är sant. Nåja, jag lovar att komma tillbaka, lika party som vanligt. Snart. :D Tack för omtanken!:)

stella sweden sa...

...det händer att jag glad när jag möter mig själv....hmmmmm...

;)