Åh vilken underbar morgon... å vilken fruktansvärd dag!

Vaknade med ett ryck. Drömde att jag just äntrade ett högt berg (vad trodde ni?) Plötsligt tappade jag fotfästet och for som en blöt fis rakt ner för stuuuuupet!!! Exakt 38 centimeter innan jag slog i backen och förvandlades till pölsa så vaknade jag. Svetten rann, den korta stubb som vissa kallar hår, stod rätt upp, liksom ögonen. Kvinnan hade för länge sedan lämnat "upp och ner" sängen och höll på att pyssla med frukosten. På ganska vingliga ben ställde jag mig under halvkall dusch och återfick medvetandet. "Prinsessan" har fått ett pysselpaket och limmar nu fast allt överallt, pärlor, sidenband taggiga band, ringar och så de där förbannade pärlorna av vilket minst ett dussintal fastnar under mina fötter.....
"Skogarnas konung" är snart prickfri och sitter och målar sina små Warhammergubber. Frukost intages då jag plötsligt inser att jag måste ju jobba!
Far iväg som en skållad råtta i morgonstunden, ner i garaget, krånglar med att få upp garagedörren och märker till min stora besvikelser att jag tagit ett nytt par jeans. Således finns ingen bilnyckel i fickan. Börja om från ruta ett!
"Prinsessan" fick under gårdagens kväll reda på att pappa B hela tiden kallade henne för "Loppan" när hon hoppade omkring i mammas mage och att det var på millivippen att hon blev kristnad till detta. -Hade ni tänkt döpa mig till Loppan??? Sedan bröt kriget ut. Att befinna sig i samma rum, eller ett par meter därifrån, när den här lilla älsklingen laddar med tunga artilleriet det kräver sin man. Då hon flinande mötte mig i dörren sa hon lite retligt, -Glömde du bilnyckeln pappa? Hoppa in i ditt rum din lilla loppa, sa jag. Kriget startade omedelbart!
Jag återvänder snart!
pappa B