Taffel och Taffelberget...

För ett par minuter sedan fick jag ett telefonsamtal där en kompis frågade mig om taffelbrännvin. Klok och utbildad som man är den sprituosa världen så rekomenderade jag honom att omedelbart gå in på Wikipedia och där få svar på alla sina i mitt tycke, mycket konstiga frågor. Vad fan skulle karlen med taffelbrännvin till klockan 8 en söndagskväll. I samma ögonblick slog det mig (aj!) att jag har ju en bild, eller rättare sagt, flera bilder på det berömda Taffelberget. Både nära, precis i nunder och långt ifrån med en vacker vingård i förgrunden (se bilden) Själva berget ger jag fullkommligt fan i men vingården bjöd på underbara vinröda droppar, som lade sig som en ljuvlig hinna inne i pappa B:s av Sydafrikas uppvärmda sols utbrända kropp. Eftersom volymen på pappa B, nu för tiden är ganska omfångsrik så blev det flera olika droppar och det hela avslutades med middag på en utsökt restaurang med bambustolar (utan sittdyna).
Minnet efter detta besök på en av flera vinodlingar och den exklusiva restaurangen med bambustolarna satte sina spår i form av ett rutmönstrat mönster i röven och ett betydligt, av rödvin förstorat huvud (mitt). För första gången i mitt liv blev jag bakis, rejält bakis. Om det var mönstret i röven eller rödvinet som fick mig att tillbringa den dagen ståendes och hållandes i ett räcke nere vid det stora köpcentrat i tre timmar. Det vet jag inte. Med andra ord hade det goda vinet försatt mig ur spel en hela dag. Kan man tänka sig.
pappa B

"Vin och vredesutbrott blottar hjärtats mening"