...med en rejäl Bamsekram. Jag har aldrig och kommer förmodligen aldrig att ge några nyårslöften. Kanhända till mig själv, som jag gjorde nu i natt. Inga konstiga varianter utan ett kort och enkelt löfte som jag vet att jag med målmedvetenhet och massor av djävlar anamma kommer att klara av. Jag skall ner under 90 kg! Inte så smal som RSG-ryskan som väger dryga 35 kg , är 16 år och blev utskälld när jag och en kollega till mig bjöd henne på en glass vid EM i Rytmisk Sportgymnastik här i Göteborg, jag tror det var 1984. Hennes tränare, en fet nanushka i vargskinnspäls slet till sig kartongen med glassen i och försvann som en brakskit bakom några skärmar nere i Scandinavium. Men...kärringen missade de två Marbou chokladkakor som jag smugglade ner i mästarinnans väska när djurplågaren försvunnit ut synhåll. Detta tilltag gav mig en varm och god kram från alla fyra tjejerna i det ryska vinnarlaget, och stående ovationer från den Rumänska truppen inklusive deras tränare som såg hela föreställningen. ..om det blir mycket resa av i år det återstår att se. någon liten tur uppe bland molnen kommer det säkert att bli. Förhoppningsvis med lite behagligare farkost än luftballong. Här i Angered är det utsökta uppstignings och landningsförhållande för ballongflygning. Varje år brakar det iväg ett stort antal ballonger från den gröna ängen bakom Angereds Cenrum. Samtliga i glada färger och försedda med olika företagslogo.
Kommer förmodligen även att missa besöket i minn lilla favvoby -Porjus- om inte något oförutsett skulle inträffa, en storvinst på travet till exempel. Porjus som ligger mycket djupt rotat i mitt hjärta skall man inte tala om, man skall dit och titta, känna och höra. Det är då man hittar känslan för platsen. En sådan här vinter är inte det lättaste att uppleva här i Göteborg. Fast det händer att ett snöfall ligger kvar längre än en dag. Just nu är det vitt och fint och i morse var det 6,4 minus på termometern.
Dra nu täcket över huvudet och sov
pappa B
PS: Fick en dekal av "Skogarnas Konung" idag - Det var bättre förr, då en man var en man, en kvinna en kvinna och en fikus en krukväxt- Den sätter vi i bakrutan på Belmondo tyckte han. Njaäää, sa jag. Risken är för stor att vi skall bli påkörda bakifrån.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej glada man! Ville komma in och bli lite uppmuntrad av dina texter och... det blev jag :)
God fortsättning!
Skicka en kommentar