Falken lyfte aldrig och Jönsson nerstressad....

Av det alla trott skulle bli guld och glitter blev det inte mycket mer än en fis i motvind. Ljuset på sprinterhimlen kom från Anna Olsson, som liksom Ferry har haft en bedrövlig försäsong med skador (som inte är helt läkta ännu) men ändå bjöd upp till dans i OS-finalen. Ett felaktigt steg in i annat spår efter sista nedförsbacken kan vara det som tog henne från prispallen. En svårt sagrad Majdic fick rygg och omänskligt forcerade hon ikapp och förbi. JAg hoppas verkligen att hennes fall ner i ravinen inte gett henne några allvarligare skador och att vi får se henne i skidspåren igen. Ännu värre såg det ut när Anja fladdrade iväg strax före målet i damernas störtlopp. Med silvermedaljen i bakfickan svepte hon in över det sista hoppet. Då sket det sig och hela världen höll andan. Ledarinnan och numera OS-guldmedaljöresn Vonn tittade bort och personligen trodde jag att Anja skulle bli liggandes kvar efter fallet. Men hårt virke i tjejen gjorde att hon efter en stund linkade därifrån. I natt lirar Tre Kronor mot Tyskland och jag har absolut inget intresse av att de detta. Går nu och nanar. Bye, bye mina vänner
pappa B