Härryda har fått nytt ansikte...

Det var bättre förr. Ja, så säger en del av oss 40-talister, jag med. Och fan det står jag för. När "Länsman" berättade om sin ungdoms fagraste vår då spratt det till i gubben. Men när han berättat hur det såg ut, vad som fanns och man tittade ut genom bilrutan då måste man böja sig och hålla med honom att det var bättre förr. Förvisso finns kyrkan kvar, även om både klockstapeln och klockaren själv har gått ur tiden. Affärerna har slagit igen och det var länge sedan det dansades nere vid Mölndalsån. Där bakar man pizza idag och serverar lunch (i bästa fall) Under vår korta turné genom bygden så kan man klart konstatera att kyrkan fortfarande håller stilen. Och efter ett par upp och ner backar, runt gärdsgårdar och hönshus så hamnade vi högst uppe på en backe. Där blev vi bjudna på kaffe, gott kaffe dessutom. Fick en trevlig pratstund med både Lennart och Rune, två goa gubbar med glimten i ögonvrån och rappa i truten. Passar "Länsman" precis.
Här har ni Lennart! Grabben det svänger om och förmodligen det bästa som finns kvar i Härryda. Vad han sysslar med? Ja säg det om ni kan. Jag vet och några med mig, men vi säger ingenting vi heller. Kanske jag berättar det någon gång i framtiden, vi får la se som en Göteborgare skulle ha sagt. En fin liten biltur blev det i alla fall och "Länsman" spatserade omkring som en tupp när han fick visa upp sin "hemmaplan" för mig. (Vänta bara till gubbtjyven får se Porjus) Tvingade honom sedan att köpa ett våffeljärn hem till sin lilla docka. Ett järn med plats för två laggar. Sniken som han är så gick han 5-6 varv runt pallen med våffeljärn innan han med en smäll dängde lädret i handflatan och tog med sig en kartong till kassan. Ringde Barbro och jag blir uppbjuden på våfflor med vispgrädde någon dag i veckan, hi hi.
pappa B