Rebecca sände mig en rolig historia i kväll. Med tanke på SJ:s enormt dåliga tåg, framförhållning, planering och oförmågan att få bort snön som stoppar det mesta av trafiknätet så tycker jag att den passar här i bloggen. Varsågod folket, och tack Rebb, vi höres.

När mamman satt i köket och läste, hörde hon sin 7-åring som lekte i sitt rum med sina nya tåg.
- Ta plats, dörrarna stängs, sa grabben. Mamman log.
- Välkommen till SJ, sa grabben. Vi hoppas att Ni får en riktigt trevlig resa med oss idag. Mamman log igen.
- Och för allas trevnad, vi ber er att inte sitta med era skitiga jävla fötter på sätena. Mamman slutade le och rusade in i rummet.
- Varifrån kommer det där språket? Sådana ord vill jag aldrig mer höra, skrek hon. Som straff får du inte leka med dina tåg, utan du får sitta där och skämmas, sa hon, varpå hon tog tågen, gick ut ur rummet och stängde dörren.
Efter två timmar tyckte hon att han hade lidit nog. Det var egentligen inte så farligt det han sa, så hon gick in till sonen, gav honom tågen och sa att han fick fortsätta leka. Hon gick tillbaka till köket.
- Ta plats, dörrarna stängs sa grabben. Mamman halvlog.
- Välkommen till SJ, sa grabben. Vi hoppas att ni får en riktigt trevlig resa med oss idag. Mamman log, den här gången lite mer.
- Och för allas trevnad, vi ber er att inte sitta med era fötter på sätena. Mamman log nu ordentligt, glad att grabben hade lärt sig, glad att hon hade agerat rätt.
- Och vi på SJ vill be om ursäkt för den två timmar långa förseningen, som inte beror på oss, utan på den där jävla surkärringen i köket.

Pappa B