Lönedag för många, det märks på stan!

Har jobbat nere i centrum idag. Tidningen -Innerstaden- skall fram och det går minsan inte lätt att få fäste för den, det vill jag lova. Hade faktiskt tänkt prova på någon ny restaurang den här dagen. Någon som inte ligger mitt i smetan så att säga. Promenerade upp till Magasinsgatan, en tvärgata til Vasagatan, ganska centralt men inte mitt i den värsta trafiken. Där hittade jag en restaurang som såg spännande ut...men vadå, den var igenbommad. ...så det var bara att promenera vidare för att inmundiga en lunch.
Det fick bli stans bästa korvkrog. Inte större än en städskrubb men satans bra korvar av alla de slag. Ägarinnan en liten vass sak med pigga ögon och vass tunga. Här blev det tre riktigt starka korvar, surkål, (äter ju inte potatis, ris eller pasta)en liten rostad brödbit och paprikapuré. En syndig Fruksoda som jag drack med slutna ögon och dagen var räddad.
Efter detta en trevlig pratstund med Norrgaveln, en affär som säljer inredning. En promenad ner emot femman och då kom nostalgikicken. Passerade Vero Moda som numera har tagit hand om vårt danspalats Baldakinen. Förvisso finns det fortfarande vackra och säkert dansanta kvinnor i lokalen, men jag tror inte de skulle ta en svängom eller tryckare om man bugade och bjöd upp. Här var stället där man beställde en räkomelett och en lille en, en flaska vitt och så svängde man sina lurviga ben till tonerna av någon Svensktopps orkster. Det var här de eldiga drakarna gick till. På topp var kvällen räddad, lite ur balans och det vara bara att tacka för sig och pipa iväg hem. Sen ändrade man namnet till King Creol, inte så illa men efter ett par månader så tog bugg-kurs-dansarna över dansgolvet. Par som bara dansade med varandra, i samma stil, samma tempo och likt robotar rullade de fram över golvet. Man frågade damerna någon gång om man fick lov till en dans. -Hm...sa de, skrapade med ballerinaskorna, vände sig om och fick pappa B att framstå som luft! Förvisso gick det att ge igen då man böt ut någon av de små nätta fjärillar man svepte fram över golvet med, mot en av de bastantare damerna med lågklackade skor och knästrumpor. Fick man fart på deras akterkapell så var det ingen konst att skicka in de små panelhönorna i det staket som avskilde matgästerna från dansbanan. Knäande försvann den ena efter den andra av de små kursbuggarbruttorna till sina bögiga danspartners.
...sista danskvällen. De två hovmästarna, våra riktiga vänner visar upp finalmatsedeln, jag skjuter ett skott och så var epoken "Riktig dans" slut i Göteborg. Det är för bedrövligt.
Väl hemkommen till Angered möttes jag av en go syn. En av tuffingarna i spelbutiken gick omkring och skurade golvet. Nu skall jag visa upp detta för hans tilltänkta och överlämna beviset att han gillar att skura. Kolla vilken stil grabben har, rena proffset vill jag lova.

Nu har klockan passerat ny dag med nästan en timme så jag måste krypa ner under täcket. Om allt går som det brukar så syns och hörs vi snart igen. Puss och kram.
pappa B