-Jag har inte hittat min flytväst, jag vet inte alls var den är. Den lilla loppan var på väg att krevera då vi inte hittade västen. Hon fick hänga med ändå, vi skulle inte ut på något farligt vatten, och hon simmar bäst av oss allihopa. Detta var första gången hon åkte i RK Elsa, första gången hon metade och första gåmngen som hon inte skällde som en bandhund på pappa B och storebror. När hennes lilla flöte sjönk första gången och hon kände sprattlet i armarna av den lilla abborren, som sedan släppte precis innan den lämnade vattnet, glittrade hennes små ögon och hon skrek, jag tror jag svimmar, jag får hjärtklappning. Och så skrattade hon. -Vi åker väl inte hem än på ett par timmar, var hennes kommentar då den lilla abborren fick återgå ner i djupet. Att hon sekunderna innan hade varit jättekissnödig, det var som bortblåst. Hon lyckades faktiskt ta upp två borrar, visserligen riktiga småttingar men störst av dem vi fick så lyckan var fullständig.
Här visar hon stolt upp sitt livs andra abborre och nu har hon lovat att nästa gång skall hon försöka maska på själv och ta av de fiskar som väljer att nappa på hennes krok. Hon är tuff den här lilla damen skall ni tro, försök inte skita henne på näsan, det går inte. Visst är hon väl söt också den lilla argbiggan?
pappa B
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
klart hon är söt =) min lillasyster hon är otroligt lik sin vackra mamma!!!
Sätt ut en bild på dom båda så ser alla vilka skönheter...som brås på varann!
Hallå där, vad är detta för larv. Jäntan är lik mig, helt klart!
Skicka en kommentar