Drag i årets damhandboll, skall bli spännande..

Två av mina speciella favoriter har återvänt från proffslivet i Danmark. Frida Toveby (fd.Johansson i Sävehof) och Annika Wiel Fridén (numera Heid, henne har jag ett gott öga till) har återvänt till sina moderklubbar. Detta plus att två proffs till, Johanna Wiberg (tillbaka till Eslöv) och Mathilda Boson (från Skövde till Spårvägen)har valt att avsluta kapitlet Danmark och flyttat hem igen. Detta gör att damernas elitserie blir några tuffa profiler rikare och det blir ännu bättre handboll, förhoppningsvis.
När Svenska Mässan återigen slår upp sina portar för Bokmässan den 23 september är det är nästan på dagen 2 år sedan deckarförfattare, ordförande i gruppen "Kriminalförfattare i Stockholm", Olof Svedelid avled. Som vanligt har mässledningen med Anna Falck, vd för Bok & Bibliotek (mässans riktiga namn) lyckats få hit ett otroligt starkt författargäng. Själv får jag bråda dagar med att hinna fotografera alla kända pennfäktare men detta gör jag gietvis med glädje och glimten i ögonvrån. Kommer att redovisa lite av detta här på bloggen.
Vad f-n är Centralen i Stockholm och centralen i Budapest jämfört med stationshuset i Porjus?
Inte ett skit! Med Porjusselet skvalpandes precis utanför dörren. Porjusselet där vi smågrabbar försökte fånga storsiken men aldrig lyckades. Det var här som en mycket imponerad turist plockade ihop sin fiskeutrustning när han steg av rälsbussen, gick ner och fick en öring på 5,2 kilo på första kastet. Historien säger att han stod där nästan hela natten men fick inte ett endaste napp till. Men vadå, en öring på 5,2 kilo räcker gott ändå. Ångloket fyllde på tankarna vid den borttagna "Vattenhästen" och lokomotorn drog godsvagnar flera turer om dagen. Här stannade rälsbussarna från Gällivare och Jokkmokk, och släppte av strömmar av turister. Här klev alla pelikaner av (turister) för att med Jean Lundqvists buss fraktas upp till Turisthotellet. Där möttes de av hoteldirektören Lars Johansson som med en vippande pipa i näbben och en kuperad vorsthe vid sin sida gick omkring och slog piskan i sina läderstövlar och drömde om tyska bunkrar och man med mustach. Dagen efter eller sent på kvällen gick bussen sedan upp till Luspebryggan där båten tog dem upp till Jaurikaska. Där satt han, i en liten kur där trallorna lastades om för vidare transport med "Langas" upp till Stora Sjöfallet, där i kiosken satt Evert Modin och lurade på turisterna gammal utgången kexchoklad och specialflugan för harr, Silver Doctor. Vilket liv. Här inne i stationshuset var det ingen som blev mördad. Även om en av de stinsar som bodde på övervåningen brände av några pipor grovsalt efter oss grabbar när vi holkade ur militärens halmbalar som lastades av för vidarebefodran ner till Harsprånget. Det var här nere på lastbryggan som Bullis och jag gjorde livsfarliga konststycken på cykel en gång i tiden och det var hit man promenerade när man ville hångla en stund, det var här jag blev expert på att mjukt och fint med en hand, lärde mig att knäppa upp alla på marknaden befintliga bh-lås.
Idag ägs stationen av en kvinnlig, engelsk fotograf/konstnärinna och drivs nu även som vandrarhem. Besök gärna hennes utställning med fantastiskt vackra bilder på norrsken bland annat när ni hamnar i Porjus nästa gång. Va! Har ni inga planer på att resa dit? Det var det dummaste jag hört. Superpris på stambanan, lätt som en plätt. Hä ä bara å åk!
pappa B