det är vad som återstår av sommaren 2010. Framför oss har vi kanske den vackraste delen av året. Färgerna, luften och den förbannade höststormen och det ständigt strilande regnet som smyger sig in både i kläder och skor. Leriga vägar innan snön kommer, om det kommer någon. Här i väst är det inte alltid som det blir vinter, när det ska. Här kommer den senare.
...det är vad vi kan vänta oss. Här är en som kämpar tappert, fortfarande bärare av kärlekens färg, men aningen taggad i kanterna och med slokande blad hänger sig den lilla liljan envetet fast i sommartankar. 
Det gör den här gubben också. Med säkerhet i form av både hängslen och livrem betraktar han dagens utveckning inne i Angereds Centrum. De stolta solrosorna hänger nu med sina huvuden och ber om hjäp att tömma de stora blomknopparna på sina goda och nyttiga fröer. Men vem tusan vågar sig fram för att knipsa av den här blomknoppen? Inte jag i alla fall. 
...så nu börjar det snart bli dags att stå på huvudet i byrålådan och försöka hitta långkalsingarna, för idag var det banne mig frost på grannhusets tak. Gå och lägg er nattugglor! Krampappa B
2 kommentarer:
Min mamma Stina lärde mig ett ordspråk, "om jag så skall vara använda både käpp och stav skall jag vara framme till Mikaeli dag(29 sept), det är snön som säger detta. Vi porjusbor är inte vana vid så fina blommor, det är mest Almök(grisblomma)som syns i dikena när snön försvinner 3:e veckan i maj. Järnberg
...eller Rallarrosen som den också får heta i bland. Porjus nationalblomma bestämmer du och jag, här och nu, eller hur?
Skicka en kommentar