Minus 12 grader, snön knarrar under skosulorna och pulkorna står fastfrusna utanför dörren. Jag tog spårvagnen ner till stan för att betala in sista slanten till vårt kommande äventyr i Egypten i januari. Allt gick sakta, på banken och i stan. Men inte den invandrare som körde 4:ans spårvagn den här dagen. Förmodligen kom han direkt från något kamelrace i Djerba. Full fart och så tvärnitar vi, nytt tryck på spaken och så full sula tills 20 meter från perongen, tvärnit igen. Däremellan hoppade vi fram som kåta kaniner en ljummen vårdag. Fick i alla fall uträtta mitt ärende och åkte hem till buschen igen. Den här gången, på hemvägen var den en liten glad blondin som körde. Mjukt och fint landade vi uppe i Angered. Så skall det gå till. Jag älskar blondiner! Svart- röd-, brun- och gråhåriga också, bara så ni vet.
På vägen hem upptäckte jag att det låg en BH modell E på gångstigen. Tänkte först att det var min norske granne Pia som tappat den men insåg ganska snabbt (utan att ha sett hennes tuttar) att detta var nog till en madame med betydligt större mejeriförråd. Nåväl, visst var det på 70-talet som kvinnorna slängde BH:n? Tycker nog att det är aningen fel årstid för att sela av just nu....pappa B
"Den börda är alltid lätt som vilar på andras axlar"
2 kommentarer:
Minns du när vi hängde dom i radioantennen those where the days.
Jajjamen det var tioder det. Å en filt i baksätet sen var det bara att köra :o) Allt väl med Aimogreven hoppas jag?
Skicka en kommentar