onsdag 2 mars 2011

Är orolig för mina blåblodiga vänner..

Jag oroar mig för greven Vilgot von Axelklaff på sitt gods i Helsingland och greven i Aimo, där han sitter i sin timmekoja och begrundar de milsvida skogarna i Lappland. Bilden här under visar greven då han inspekterade sina importerade kameler från Afrika. Dessvärre verkar godsets ekonomi inte orka hålla kamelernas fettreserver i topp utan pucklarna hänger som utsugna tuttar på ryggen deras. Man kanske skulle bidraga med ett paket margarin?
Aimogreven går en ständig kamp mot snövädret, krånglande skotrar och toppfåglar som ständigt lyfter. Ja det är inte lätt att vara belönad med blått blod oavsett i vilken form det inplaterats.
Jag hoppas dock att jag får höra något ifrån gubbarna inom sinom tid.
God natt på er min vänner det är dax att krypa ner under täcket.
pappa B

5 kommentarer:

Anonym sa...

Det var ett intresesant möte som vi var med om när vi hälsade på greven och filmade honom för ett
par år sedan, hoppas att han mår bra, när du talar med honom nästa gång så hälsa från mej.
Sigge

pappa B sa...

Det lovar jag, han verkar fortfrande stå pall där uppe i Hälsingeskogarna. Lika munter som vanligt, fast söndervärkt av reumatism.

Aimogreven sa...

Här i dom djupa skogarna gick dagens färd till det berömda Härkmyran du minns det var där man bytte renar efter Malmens väg.

Aimogreven sa...

Här i dom djupa skogarna gick dagens färd till det berömda Härkmyran du minns det var där man bytte renar efter Malmens väg.

pappa B sa...

Stämmer precis och vissa tungor talar om att det spökar ute på myren vissa nätter!
Kul att se dina spår greven!