El Rompido, vilken golfbana!

Det var hösten 2004 som Sigge och jag packade våra filmkameror, mikrofoner, sladdar, laddare och en flaska wirre och satte oss på planet ner till Spanien. Vi skulle filma på en plats där man höll på att anlägga en ny golfbana av världsklass. Och vackert var det som bara den. Övningsgreenen på bilden här ovan tog jag från vår balkong. Sigge som är mannen utan sving, slår både långt och ofta rakt (till proffsens stora förvåning) Inga finesser här inte, han peggar upp och daskar till och gubben har varit nere och smugit på 6 i hcp. Den här banan var en rejäl utmaning, inte enbart genom att den var under uppbyggnad och saknade lämpliga material i en del fairways utan den var svår på många sätt. Nåväl vi träffade på ett mycket trevligt gäng, en blandninga av advokater och ICA-handlare och hade en fantastisk vecka. Lyxhotell, enbart byggt för golfspelare och deras familjer. Kolla in poolen på baksidan av hotellet. Som ni kan se så var det gott om plats kring "ankdammen" för de flesta var ute och hackade på golfbanan. Jag testade själv ett par hål men insåg snabbt att jag inte skulle ha några bollar kvar efter en hel runda. Jag sprang istället omkring i kalsongerna och jagade vår skripta inne på hotellet. Tursamt nog var det ingen som upptäckte mig och mitt jagande. Men Sigge han skrattar än i dag åt den episoden och förbannar sig att han inte han få med det på filmen. Batterierna till kameran var på laddning.
Sigge själv var djupt förälskad i sin lilla Joy och skrev fem, sex vykort till Trinidad varje dag, få se det blev nog ett 30-tal kort under veckan. Inget svar i hotellets postlåda.Han satt ofta ute på balkongen och skrev men tog för säkerhets skull på sig en badmössa. Om detta var för att skydda "ping-pong" bollen mot solen eller de lågt flygande hackspettarna låter jag vara osagt. Väl hemkommen så anlände den lilla "pepparkakan" från öriket och de gifte sig och skall nu leva lyckliga i 127 år. Sen går det åt pipan, gubben blir ju för gammal och orkar inte med hård aktivitet.
Här kommer det lite matbilder som får tala för sig själva. Gissa om vi smaskade i oss och det blev ofta att glas skumpa före frukost, så är det på finare hotell och man fick hälla i själv!


Jag hoppas att ni förstår att det är lätt att trivas på ett sådant här pläjs. Superservice, fantastiska rum, utsökt got mat och en bollslukande svårspelad men gud så vacker golfbana. För att inte tala om arrangören Anders och hans företag!
pappa B