Tittade på "Bonde söker fru" i kväll och inte blir man förvånad över att de tre herrar man visar i TV-rutan sitter ensam på sina stora gårdar. Med total avsaknad av stil och finess klampar man fram bland får, hästar och getter. Den enda som verkar leva i nuet och som säkert får ihop det är den medverkande flatan. Hon är dessutom både vacker och charmig.
Tag den äldsta av dem. Han klampar på och kan inte förmå sig att slänga ut en enda liten komplimang till damerna.
Grabben med hopphästarna sitter och tittar ner i marken och suger på ett grässtrå, en självgod typ som inte kommer att få fast en enda en av de stackare som gett sig in i den här leken. Inte ens tjejen som pratar med lika grov röst som grabben och jobbar med hästar kommer att stanna kvar. Skall vi slå vad?
Och så har vi fårskallen...förlåt fårbonden. Likt en metmask skruvar han ihop sig när det blir dags att prata med tjejerna. Två av dem har varit millimetrar ifrån att själva ge pojkstackarn en puss, men han har inte uppfattat en enda liten signal. Sen sände han hem den som var mest tänd på honom. Sicken knäppgök. Ordspråket säger att man bir som man umgås och det hade nog varit mer lyckosamt om han hade valt höns eller grisar istället för får.Skulle det bära till så blir det tjejen som får ta hand om det hela. Både påsättning och avstigning. Nu var det här så bedrövligt att jag tvingas fortsätta att titta för att se om någon av dem (sätter en slant på den söta flatan) får ihop det. Godnatt med er hela gänget.
pappa B
torsdag 27 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Haha, hade inte kunnat skiva det bättre själv.
Fast jag tappade helt och hållet tron på flatan också, efter att jag hörde henna prata bebisspråk med sina föl. Vill inte ens föreställa mig hur hon låter, när/om hon viskar nåt sexigt i in flickväns öra. HU!!
Kram BM
Skicka en kommentar