Jag älskar att fiska både i bäckar, älvar, sjöar och i havet. Däremot kan jag inte riktigt förlika mig med fiske i dammar där man får ta upp fem pelletsmatade inplanterade firrar. För mig är det inte riktigt sport, tycker jag. Men den smaken är ju delad. På bilden har vi fiskhandlarn i Angered. En gubbe som tinat upp mer och mer sedan han tog över butiken. Man blir smart om man äter fisk, jag älskar inte fisk och det har ni säkert förstått. Däremot tvivlar jag stark att detta med smarthet sätter sig på alla personer.
För några år sedan träffade jag en eskimå på en fin krog uppe i Oslo. Efter två sexor wirre så började han steppa på borden, ta damerna både här och där. Klämde nästan fingrarna av barpianisten då han slog igen locket på pianot. Denna ishavets man hade levt på fisk i hela sitt liv, både rå, kokt och stekt. När de två stora vakterna bar bort honom fortsatte han att sprattla. Så att fisk gör människan smartare är bara bullshit, punkt och slut. Däremot är det mycket nyttigt med Omega 3 men upplysningsvis finns det inte så mycket av den varan i alla fiskar...
Här sitter "Länsman" ute på Surtesjön i fjol. Vi får fisk, ibland. Vacker och fet abborre. Enligt experten så är det massor av gift i dessa små fina firrar. Nu är det så att detta skiter både jag och mina vänner högaktningsfullt i. Vi steker, röker och kokar våra abborrar, äter och mår som profeter på en stenmur. Gift! Det har jag varit förr och det räcker, och blir över.
pappa B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar