Tre fantastiska Porjusbor...

...ja det finns fler, flera hundra fantastiska Porjusbor, kanske tusentals om man skall vara riktigt ärlig. Men just de här tre filurerna som jag spelar upp i radiokanalen min de är fantastiska. Kan ni tänka er att Calle Ahlström, en bergsprängare av den gamla goda stammen han var en av de näktergaler som kvittrat över nationalparkerna runt byn. Visst...det var blandade visor som strömmade ur hans strupe. Romantiska ballader blandades upp med ekivoka små stumpar och hårda rallarepistlar. Curt Eriksson, Klas och Essys ungsta grabb, en av mina riktigt goda vänner växte upp som en ganska blyg och stillsam ung man. Men när så luften från Hälsingevingarna fick tag i honom så blommade han ut och visade omvärlden vad han kunde. Och han kan än för pipan (inte den där sura snuggan som han har fingret i halva dan, sällan är det glöd i stubben men den förbrukar både tobak och kraft) nej, jag menar rösten..och gitarr-och banjospelet.

Kan ni tänka er att under tiden som de stora snubbarna i USA och England satt och pillade på sina miljonprojekt  med elektronisk musik, så satt lilla Andreas och pillade hemma i posthuset i Porjus. Han plockade också fram elektronisk musik tillsammans med en god vän. Där var inte banden mellan Porjus-USA-England speciellt långa. Klicka in er på den blåa rutan längst upp till höger på sidan, ja just där så får ni höra Porjuspojkarna sjunga lite för er på morgonkulan.

Själv skall jag upp och passa Stefan, vi åker ut till Lindholem och tränar.
pappa B!