Göteborgs fotboll under isen...

Jag måste bara lägga in en bild till från promenaden uppe i norr, kolla in vad vackert 

det är, små broar över bäckarna och en vidunderlig natur gör att man bara måste dit igen.

Stadens "Änglar" har störtat, kvar på plan finns bara en, Tobias Sana heter han, en ung mycket duktig lirare reseten är en målvakt och 9 kacklande kycklingar. Fega bakåtlirare som absolut inte gör skäl för sina löner och inte heller de trogna blåvita fansens ovationer. Ännu värre ställt är det med "makrillarna" som numera har blivit "surströmmingar" bleka och färglösa skuttar de omkring och vet varken ut eller in. De borde ha passat på att anmäla sig till Guldhedens fotbolls skola nu i våras. För fotboll de har de ingen aning om hur det spelas. Nej, Häcken som nu återfått en del av de skadade lirarna är idag stadens bästa lag. Huruvida detta håller när de 15 omgångar som återstår är färdigspelade det får vi se.

Jag skall börja träna i morgon för nu känner jag mig ganska "fit fore fight" igen och då finns det ingen anledning att sitta här hemma och glo. Idag gick jag och kvinnan 6,8 kilometer och det fungerade riktigt bra, fem kilometer igår och nu verkar det som om gubben snart är återställd.

Lotta bjuder in Kicki Danielsson och Elisabeth Andreasson, två gamla tanter som skall sjunga allsång på Liseberg. Vilket lyft! Jag säger då det. Snart tar hon dit Lill-Babs som får prata fort och så Sven-bertil Taube som skorrar fram pappa Everts sjömansvisor (inget ont om gamle Evert och hans diktarkonst) Hela landet är fullt av nya duktiga förmågor men när det skall sjungas allsång då dammar man av alla tanter och farbröder och ger dem en mikrofon och ett sånghäfte, se brakar det loss. Patetiskt och inte alls roligt när det finns så mycket bra ungt material att tillgå. Nu skall jag trappa ner och ta vara på söndagens sista timmar, sätta mig i massage fåtöljen med ben och ryggmassage, en liten wirrepinne i handen och lyssna på Kraftverk i lurarna (annars flyttar kvinnan).
pappa B