Torsdagens hälsosamma lunch, stekt bacon ett rivet äpple och en grönsaksröra på spenat, vitkål lök och färska örter. Den satt som en smäck en tidig vårdag. Vatten till. Jag undrar vad greven säger om detta? Den ser inte så piggelin ut på bilden dessvärre, men den smakade superbt och ger kroppen en riktig kick framåt.
Idag har synden tagit över. Eter havregrynsgröten vid frukosten så har jag smaskat i mig en jättstor bit av sonens fantastiskt goda äppelpaj med vaniljsås. Det satt också som en smäck en tidig vårdag, så de så. Nu blir det spännande att se vad lille Ingo kverulerar om, någon pil kommer han säkert att skjuta iväg.
Här sitter lilla Linnéa och funderar. Fiskfan som hon kallas, varför vet jag inte men hon brukar oftast vara pigg och glad som en mört så det kanske är detta som gett henne namnet Fiskfan. Inte passande på en söt liten brutta enligt mig, men vad göra åt detta, ingenting.
Våra tjejer nere på Sportlife är alla små godingar, med Karin i spetsen. Snälla och glada sköter de om oss väldigt bra och man kan ju få sig en känga ibland om man försöker sticka upp. Fast det är ingen fara att ge igen när tillfälle bjuds. Lille Stefan och jag brukar elda på rejält ibland, men vi får fortfarande vara med och träna i lokalen, än så länge.
Idag körde vi vår 6 km jag och kvinnan. Nästan uppe med tuppen så promenerar vi iväg runt Mölnesjön och vidare runt Rannebergen. En bra promenad med mycket uppförsbackar som gör att fettet förhoppningsvis trillar av en. Har lagt på mig 2 extra kilo nu sedan ryggskottet slog till. 14 dagar utan träning (bara en halv Rallarmarsch) sätter spår direkt. Här tog kvinnan en bild på mig när jag småskuttar uppför en av backarna på vår runda. Ingen risk att hon tappar bort mig i min röda fina Sportlifejacka
Benen är intakt igen och nu är det bara gångjärnen i ryggen som skall smörjas upp så är gubben i full speed igen. På måndag finns jag nere på gymmet för omstart och sedan bär det iväg ner mot de svåråtkomliga 85 kilona.
Men jag kommer aldrig att ge mig, jag skall ner till 85 och sedan får vi väl se om jag försöker stanna där eller trappar ner något kilo till. Finns ju absolut ingen anledning till att släpa runt på en massa extra kilo när man inte behöver det. Startvikten på 99,7 kilo är alla fall ett minne blott och skall så förbli.
En 14-dagars väderprognos visar att det skall bli 20+ en dag annars runt 15-17 grader med en liten regndroppe i kanten. Detta gör ingen semesterfirande människa glad så kvinnan sitter nu med näsan i datorn och kollar restresor ner till solen. Men det gör en miljon andra svenskar också så det verkar vara ont om tillfällen till att lyfta mot solen för den här lilla familjen. Sonen skall till kyrkan och jäntan skall ner på Liseberg med sin bästis och kolla snygga killar (fast det säger hon inte) men pappa vet.
Vad kvinnan och jag skall sysselsätta oss med det låter vi vara osagt, förmodligen dammsuger jag och hon plockar undan. Vi höres framledes.
pappa B
" Prisa inte dag förrän sol gått ned."
Idag har synden tagit över. Eter havregrynsgröten vid frukosten så har jag smaskat i mig en jättstor bit av sonens fantastiskt goda äppelpaj med vaniljsås. Det satt också som en smäck en tidig vårdag, så de så. Nu blir det spännande att se vad lille Ingo kverulerar om, någon pil kommer han säkert att skjuta iväg.
Här sitter lilla Linnéa och funderar. Fiskfan som hon kallas, varför vet jag inte men hon brukar oftast vara pigg och glad som en mört så det kanske är detta som gett henne namnet Fiskfan. Inte passande på en söt liten brutta enligt mig, men vad göra åt detta, ingenting.
Våra tjejer nere på Sportlife är alla små godingar, med Karin i spetsen. Snälla och glada sköter de om oss väldigt bra och man kan ju få sig en känga ibland om man försöker sticka upp. Fast det är ingen fara att ge igen när tillfälle bjuds. Lille Stefan och jag brukar elda på rejält ibland, men vi får fortfarande vara med och träna i lokalen, än så länge.
Idag körde vi vår 6 km jag och kvinnan. Nästan uppe med tuppen så promenerar vi iväg runt Mölnesjön och vidare runt Rannebergen. En bra promenad med mycket uppförsbackar som gör att fettet förhoppningsvis trillar av en. Har lagt på mig 2 extra kilo nu sedan ryggskottet slog till. 14 dagar utan träning (bara en halv Rallarmarsch) sätter spår direkt. Här tog kvinnan en bild på mig när jag småskuttar uppför en av backarna på vår runda. Ingen risk att hon tappar bort mig i min röda fina Sportlifejacka
Benen är intakt igen och nu är det bara gångjärnen i ryggen som skall smörjas upp så är gubben i full speed igen. På måndag finns jag nere på gymmet för omstart och sedan bär det iväg ner mot de svåråtkomliga 85 kilona.
Men jag kommer aldrig att ge mig, jag skall ner till 85 och sedan får vi väl se om jag försöker stanna där eller trappar ner något kilo till. Finns ju absolut ingen anledning till att släpa runt på en massa extra kilo när man inte behöver det. Startvikten på 99,7 kilo är alla fall ett minne blott och skall så förbli.
En 14-dagars väderprognos visar att det skall bli 20+ en dag annars runt 15-17 grader med en liten regndroppe i kanten. Detta gör ingen semesterfirande människa glad så kvinnan sitter nu med näsan i datorn och kollar restresor ner till solen. Men det gör en miljon andra svenskar också så det verkar vara ont om tillfällen till att lyfta mot solen för den här lilla familjen. Sonen skall till kyrkan och jäntan skall ner på Liseberg med sin bästis och kolla snygga killar (fast det säger hon inte) men pappa vet.
Vad kvinnan och jag skall sysselsätta oss med det låter vi vara osagt, förmodligen dammsuger jag och hon plockar undan. Vi höres framledes.
pappa B
" Prisa inte dag förrän sol gått ned."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar