Det var precis att jag han trycka på publicera så kom reaktionerna på mitt inlägg. Först ringde telefonen och en god vän, journalist från Norrland, med sport som huvudämne undrade om jag var full så här tidigt på en måndag? -Hur fan vågar du piska upp IFK som du gör, du kan ju åka på stryk av fansen?
Förklarade att det var nog ingen större risk att de slösar krut på en gammal gubbe som mig. Förhoppningsvis lägger de sitt krut på att hålla upp den sista spillran av elitfotbollen just nu. Tyckte att man kan konstatera, att oavsett hur skickliga fotbollspelare grabbarna i blåvitt än är, så kan de inte spela fotboll i samma lag. Då hade de inte legat där de gör i tabellen idag, punkt och slut. Sen kom mailen med ömsom ris ömsom ros. Det är alltid roligt när folk reagerar över det man skriver, då känner jag att det finns liv utanför mitt regniga köksfönster.
Som ni själva kan se så inbjuder inte vädret i Göteborg några längre utsvävningar utanför hemmet denna dag. Jag sitter i fåtöljen och läser, dricker en kopp te precis som gubbarna gör på ålderdomshemmet. Med skillnad att de har små nätta damer som passar upp. Rullar in dem och rullar ut dem när det passar.
Mina två adepter som jag försöker hjälpa med träningen lever vidare. Lars han har tagit sg i kragen och tränat själv nu när jag ligger för ankar. Duktigt jobbat och han skall straffas för detta när jag kommer på benen igen. Ivan den förskräcklige ligger också halft däckad och kraxar i sin lya i Hammarkullen. Har varit till medicinmannen, som gav honom en ask lyckopiller och önskade lycka till. Jag skiter i sjukvården och försöker kurera mig själv så gott det går. Tar några dagar till utan träning sen kör jag så det ryker igen..
Återgår till fåtöljen.
pappa B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar