Idag börjar årets längsta och svartaste månad...november!

Här under vilar mamma och pappa nere i Lillselet. Jag har sällan
möjlighet att åka upp och göra lite fint vid stenen. Nu ville inte
pappa och mamma att det skulle vara så märkvärdigt, tur var väl det.

Det brukar vara svinkallt i november. Även om den inte har mer än 30 dagar så är den lååååång, svart och seg. Den första november 1944 så störtade ett amerikanskt bombplan söder om Trollhättan och sju gårdar skadades av lufttrycket! Detta hade inte du den minsta susning om, eller hur? Nä... jag visste detta. Men visst vet du om att Elvis film Blue Hawaii hade premiär den 1 november 1961? Just det, året innan min fantastiska kvinna föddes. Att det sattes ett mycket konstigt svenskt rekord i och med att det blåste 41 sekundmeter ute vid Grundkallen den 1 november 1959, det skiter vi i. Likaså att Lissabon skakades av en kraftig jordbävning den 1 november 1755. Fast det är klart, lite retligt var det då nästan hela staden förstördes vid skalvet.

Kan ni tänka er att ingen har namnsdag på allhelgonadagen, varför det vet nog ingen och de som skulle ha vetat har blivit till blomjord för länge sen. Jag blir alltid lite deppad när den här helgen infaller och varför, skall jag berätta för dig nu. Det är så att alla springer runt och tänder ljus på sina släktingar och föräldrars gravar. Det kan inte jag göra för min pappa och mamma ligger begravda uppe i Porjus och dit åker man inte fram och tillbaka på en kafferast. Det är därför jag skall in i ugnen när den tiden kommer. Inga av mina barn skall ha lika dåligt samvete, som jag över att de inte kan hålla en grav snygg och fin oavsett var den finns. Sprid ut gubben för vinden så finns jag lite överallt. Inte i havet för jag gillar inte vatten, möjligtvis kan man ta mig i en kryddburk och strö ut mig lite här och där på de platser jag gillar. Några stänk på dörrmattan på de fina krogarna i stan, uppe vid Landvetter och för all del några stäng nere vid Stena Terminalen går för sig det med. Surtesjön gillar jag, den kan få några dutt med kryddburken och så vore det förnämligt om man kunde stänka ut lite hemma i Porjus på någon sten uppe vid Porjusbäcken. Men, den dagen den sorgen.

Halloween hatar jag! När det kommer små utklädda monster, och terrar på dörrklockan. I fjol,  stod ett gäng där och skrek; -Bus eller godis! Då gav jag dem en liten påse med snabbmakaroner, okokta givetvis. Dessa mini terrorister kom inte igen i år för de gillar antagligen inte snabbmakaroner något vidare, vilket är bra i och för sig för det är inte det hälsosammaste man kan stoppa i ansiktet.
Nu skall jag och Ivan den förskräcklige åka ut på shoppingtur, sedan blir det promenad för första gången på en hel vecka. Skall ta det lugnt så inte hjärtmuskeln får sig en knäck...
pappa B