Nåväl, detta är ju smällar man får ta och som ålderstigen viking klarar jag även detta även om det svider lite i den norrländska själen. Fast vi har ju en liten jänta kvar med Voullerimblod i ådran så lite urskog finns det fortfarande även här ute bland kamelryttarna, tack och lov.
Det har blivit fint som bara den efter ombyggnationen och nu väntar vi gubbar bara på att det nya duschrummet och bastun skall bli klar.
Nostalgin kommer smygande när man ser den här lilla cykeln. För dagen inlindad i tygremsor, sådana som farmor vävde trasmattor av. I första hand tänker jag på grabben när han började trampa runt och på jäntan som var lika ilsken som jag var rädd då hon kastade sig på cykeln och drog iväg. Nu blir det att backa tillbaka bilderna ännu längre och tänka på när en annan var i den storleken så att en sådan här hoj hade passat. Å andra sidan fanns det inte sådana här cyklar på den tiden så dessa tankar raderas ut ganska snabbt.Har lyckats få ihop ett par tusen steg på förmiddagen och drygt 2 timmar på gymmet. Känns faktiskt i armarna lite extra idag. I kväll blir det full fart ut med gumman, förmodligen en av sjörundorna, förhoppningsvis den som inte är längst. Men vem tusan vet, hon är fortfarande ung och rask min dam så jag får väl bara knyta åt dojorna och haka på, vilket som.
pappa B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar