Turturduvor och glada svenskar...

Givetvis måste jag fotografera en duva om dagen, minst. Igår blev det två. Fick ihop en bra promenadsträcka och känner mig hur pigg och fin som helst. Var och tittade på en herrans fin liten lya och fler ska det bli idag.
Hälsade på hos Chris och hans stilige hustru på deras Café Lule, rensade upp strupen från allt vägdamm med några pilsner och satt och trivdes i solen. Att jag trivdes berodde till stora delar på att där satt även Arne och Marie, exlulebor, numera boendes i gnällbältet. De var också nere i Torre för att titta på hus eller lägenhet och jag hoppas verkligen att de hittar något. De skulle resa hem tidigt i idag så de skulle sticka iväg med buss ut till Alicante.
Supertrevliga människor med massor av humor och glatt humör. Kommer de ner till Torre får jag genast en fiskekompis vilket skulle vara changtilt. Får hoppas att Arne kan simma utifall jag skulle dratta i havet. Då finns ju chansen att jag kommer i land även från ett sådant äventyr. Fast förutsättningen är ju att jag skall hålla mig på land givetvis.
Marie påminde mycket om min egen lilla blomma hemma i Sveriga. Logisk och med laomt med skinn på näsan, glada ögon och klingande skratt.
pappa B