Holmalunds IF och CD Montesinos? Vad har de gemensamt?

Jo egentligen börjar detta för en jäkla massa år sedan då jag, ung och viril tillbringade några år i potatisens huvudstad, Alingsås. En bra plats att bo på men inget vidara bra ställe att arbeta i. Men skit samma där fanns deet mycket fotboll och eftersom jag alltid varit intresserad av sport och själv
varit involverad i en del olika turer så föll det sig naturligt att jag skulle hålla på ett fotbollslag. Alingsås HK i handbollen, Alingsås VK en av landets just då bästa volleybollföreningar (är förresten hedersmedlem där om jag inte har helt fel, både jag och dåvarande sportchefen Anders Thorn). Men fotboll, jag såg ju och umgicks med många av de som redan fanns i de tre större lagen i stan. AIK föll bort direkt för det var snobbarnas gäng, attityden passade inte en grabb från Porjus. Gersken låg väldigt bra till med den var lite av en gammal oxe över föreningen och någon oldboys hade lagt en pressening över hela klubben. Så var det Holmalund kvar, de röd/vita. Där spelade polisen Lidéns grabbar, Lennart och Gunnar. Benny Winter i målet och Sven Andreasson som aldrig blev trött, Jim Klebom fyrkantig lågställd och tung spelfördelare och klippan, ett helt gäng med goa gubbar. De fick in deras fotboll i mitt hjärta.
Tillsammans med en god vän, tyvärr inte kvar i jordelivet, Sven Kronberg mannen bakom Kronbergs Konfektyrer nere i Hemsjöbacken. Tillsammans med några riktigt röd/vita tanter och farbröder, startade vi upp Holmalunds Fanclub. Införskaffade röd/vita halsdukar, hyrde buss och hängde med på bortamatcherna och ställde till ett jävla oväsen vart vi än drog fram. Vi hade roligt och glädjen spreds även ner till spelarna som blev bättre och bättre....

När jag lämnade Alingsås efter ett par år så försvann även kontakten med klubben men de röd/vita killarna har nu fått sällskap av de ännu duktigare tjejerna. Jag är inte aktiv och har svårt att vara det när jag sitter under en palm på Costa Blanca. Men deras positiva attityd, glädjen och de rödvita färgerna finns kvar i mitt hjärta.

VAZ blev matchens lirare, snabb som en iller på råttjakt.

Men nu skall ni får höra! Idag åkte jag, Gitmaria och Jonny upp till Montesino för att titta på CD Montesinos i deras hemmamatch mot Sporting Orihuela CF. Det blev ett litet klick i hjärtat direkt. Allt påminde om mina första besök när Holmalund spelade. Folket här nere utspätt med ett kraftfullt gäng bestående av äldre engelska gentlemen som nu skaffat sig ett eget kavrtersgöng som inte alls går av för hackor. Här spelas ingen svensk fotbollsvariant där man spelar fler bollar hem till den egna målvakten istället för att försöka göra mål. Här är det fullt ös rakt in i fiendelinjen och detta gäng hade förmodligen gått rakt in i ett div 2 gäng hemma i Sverige. Här spelar man i en helt annan division,
2€ kostade inträdet och 5€ kostar medlemsskapet. Vi blir medlemmar alla tre och jag skall även investera i en klubbtröja fram i sommar.

Roligt spel, här är det framåt som räknas och mål skall man göra annars deppar publiken den saken är klar. Ett ungt gäng med massor av spring och teknik i benen. Det blev en jäkla bra match och "mina" röd/vita killar vann med 3-2 instött i absolut sista minuten
Den Spanska fotbollspoubliken håller också hög klass både volym och skönhetsmässigt, eller vad säger ni?

Förmodar att det är en spelarhustru men det får jag väl reda på när någon sett bilden på henne och han kommer ångande med basebolls trät svängande, Tar den smällen och lägger ut den vackra spanjorskan i alla fall. Nu sover vi, Natti natti!

Heja GAIS, Holmalund och CD Montesinos!