Detta är nostalgi i högsta skolan....

När jag växte upp i den lilla pionjärbyn Porjus så kom det två bryggarbilar från Gällivare. De kom en gång i veckan, Gällivare Bryggeri körde med en blå bil och Smedbergs med en tomatröd bil. Portello, Loranga, Trocadero och så Guldus, det var storsäljarna på den tiden. Smedbergs som var det minsta bryggeriet var våran favorit och vi handlade alltid av den krullhårige chauffören som faktiskt höll på att bli kastrerad av en schäfer vid ett tillfälle. Men det är en annan historia. Speciellt ligger Guldus, den gyllene äppledrickan, mig varmt om hjärtat på många sätt. De första resorna ut med de stora grabbarna, i baksätet på en brummande amerikanare satt vi ihoptryckta med var sin Guldus i knät. En 75:a fisljummen rentat gick runt och sköljdes ner med ett par klunkar Guldus. Framme vid Folkets Hus i Koskuskulle, Folkan i Malmberget eller logen i Nunnisvara var man både stark, snygg och förde sig som Fred Astaire på dansgolvet...
..idag talade kvinnan om att det fanns Guldus i en av hyllorna. Vi var nere i stan på ICA Focus, en riktig värstingbutik. -Javisst sa jag och var övertygat att hon skojade med mig. Jag har ju berättat vid några tillfällen om dansresorna med Guldus och fisljummen renat. -Kolla pappa, sa "Skogarnas Konung" och kom med en flaska under armen, och banne mig det var Guldus. Väl hemma så såg jag att VASA-Bryggerierna satsar på att återskapa gamla favoriter efter originalrecepten och här stog jag nu med en flaska Guldus i handen. Smaken, precis som i baksätet på Chevan, fast utan renat. I morgon köper jag mig en kvarting och åker ner till Focus och handlar två flaskor till (i fall att jag skulle tappa den ena). Mina vänner, ni som var med både i baksätet, och på den tiden. Skål ta mig fan som den hädangågne Jakob Dahlin brukade säga. Jag återkommer lite senare med ett mycket bra förslag vad samhället skall göra med oss pensionärer...
pappa B