Årets sämsta lunch, rakt igenom!

Igår åt vi lunch på Mr Johansson, superb sådan med massor av nyttigheter att välja bland. Idag skulle jag vara changtil och bjuda på lunch vilket slutade med att kamraten tog mig med till en lunchrestaurang inte långt från hans kontor/redaktion. Vi gled dit i "tvålkoppen" och det såg rätt så skapligt ut. Efter detta tog det slut. Slafsigt upplagd mat allt smakade likadant både kycklingen, fläskcarrén och köttfärsen med några bitar av paprika. Chiliconcarne flöt omkring och det var mer mod. soppa än gryta. Blev fruktasvärt besviken och lämnade det mesta på tallriken och tänkte, jag satsar lite på ruccola, svarta oliver med rädisor och en peparoni. Där kan man knappast misslyckas.
Lyssna nu, det kunde man, med besked. Ruccolan saknade smak, var förmodligen från 2013, rädisorna likaså, peperonin var så torr att man lätt hade kunnat skala den och oliverna smakade diskmedel. Detta var årets i särklass sämsta lunchutbud i Göteborg, så här långt, det står jag för. Då vi skippat både potatis, ris och pasta, mina vänner och jag så blev detta utan tvekan den lättaste lunchen så här långt.
Restaurangen heter-Min Krog- och det skall jag lova er, det kommer den här syltan aldrig att bli.

Nu är en av 70-års presentena ett minne blott. den sista skvätten försvann som pensionen i afton. Gott och välgörande och det blev genast trevligare att titta på Sveriges Mästerkock. Nu skall jag bara plocka ihop lite papper och ladda för morgondagen. Har satt på mig mitt knäskydd så jag kan ta mig fram utan att se ut som jag skulle falla framlänges. Påminner om Janne Boklöv i unga år.

Ni har väl koll på att jaktens gudinna har namnsdag idag - Diana - Jag gillar Dianor speciellt ett par från min ungdom i Paris då man var spänstig och viril i motsatts till den sågbock man är idag. Det finns runt 6.000 Dianor idag där 3.400 har det som tilltalsnamn. Jag antar att mina gamla Dianor inte läser min blogg nere i Montpellier. Jag cyklade till ett litet café i Castienau-le-Lez, där vinet var rött och brödet vitt. Men, men jag grattar ändå, man vet ju aldrig vilket intryck man gjorde på den tiden.
På tal om Frankrike. Om Mona Lisas leende berodde på en svullen nerv bakom örat eller ej, därom tvistar man och en artikel som publicerades den 29 januari 1987 i den amerikanska tidskriften Physican´s Weekly tar upp detta. Där påstod man att så var fallet och att hennes ständiga flin inte alls hade något att göra med att hon var lycklig eller att konstnären vid tillfället saknade byxor. Det drog helt enkelt bakom ett av öronen, så de så!
Gå och lägg er!

pappa B

Dubbliners, håll er till öl och skippa maten...

Kvinnan och jag skulle träffas efter hennes besök på röntgen och käka lunch nere vid Järntorget. Raggmunk med stekt fläsk, en höjdare som jag gärna stoppar i ansiktet, serverades på Dubbliners. Lunch inkl. sallad och kaffe 89 kronor.

Vi hoppade in, glada i hågen både för att kvinnans undersökning gått bra loch att vi skulle få äta något vi båda två tycker om. Vad händer? Jo in kommer en liten dam och slänger fram två tallrikar på bordet framför oss. Förvisso var det stekt fläsk, fem små bitar, riktigt hårt stekt vilket jag gillar men...under fläskbitarna låg en vidbränd potatisplätta och så en halv burk lingonsylt! Det enda som gjorde att man log var den malplacerade persiljekvisten.
Entlediga hela kökspersonalen och sätt lite trevligare damer i baren och ute på golvet. Finfördela salladen som nu endast fanns i stora hårda bitar. Eller så gör ni som äldreboendet i Angered tag 60 kronor inklusive kaffe. Vill man ha efterrätt så kostar den 5 kronor. Det här var en tumme ner så det skriker om det. Betyg: Inte ens skaftet på en gaffel!

Men det är vackert nere vid Järntorget och några stackars halvruttna kåkar klamrar sig istadigt fast. Var rädda om dem Göteborg, inte minst den här i korsningen Husargatan och stora leden. Vi klarade av dagen ändå och nu har kvinnan dragit iväg för att gratta en kusin så trollen och jag håller ställningarna här hemma. De sitter och pluggar bägge två för de har prov i morgon, matte!!! och detta är ingen höjdare men skall nog klaras av tror jag. De kämpar i alla fall så gott det går.

Jag sitter ju här vi burken och funderar på om jag skall svammla lite i "Radio Garderob" i morgon, vi får väl se på vilken sida jag vaknar.
Fick ett ryck i eftermiddag, när jag satt och tänkte på gamla minnen, var tusan har min gode vän och förre vapendragare Boris tagit vägen?  Ett samtal till nummer upplysningen och saken var klar.

Ingen svarade men jag joddlade lite på telefonsvararen och minuterna efteråt snackade vi med varandra. Boris har lagt pilbågen på hyllan och övergått till att skjuta armborst. Händig som han är, så hade han naturligtvis byggt sig en egen "bössa" mod. 1500-tal och så hade han en sportvariant med kikarsikte, en ren tävlings armborst. Just då höll han på att träna i klubbens lokal och jag drog dit på en enda gång.

Kramkalas och ryggdunkningar, skratt och lite gamla minnen. Jag fick provskjuta och samtliga i lokalen överlevde. Det var bara mittpunkterna på tavlorna som hade hål efter mina pilar. Kan ni tänka er att den här lille danske gubben på sin tid var en av landets absolut bästa kopister? En riktig stjärna och en av mina bästa vänner. Vi tog oss en fika på caféet i Hjällbo ett rökrum för somalier, som caféägaren uttryckte det. Jag har varit där förr, så jag vet att han har rätt.

Hemkommen, fixa mat åt trollen. Kycklingsnitzel och fullkorns makaroner...blää.  Ja kycklingen är väl ok men makkisar, nej för hundan, så det var bara att röra ihop gräs och grönt till gubben. Jag äter ju så lite kolhydrater som möjligt nu för tiden, bara för att hålla lite koll på kaggen som sakta men säkert håller på att tömmas. Potatis, ris och pasta är utsuddade från mina receptböcker.
Två sorters starka korvar, vitkål, morötter, purjolök, palsternacka och en vitlök. Detta var annat än den vidbrända potatisplättan på Dubbliners. Nu slappar jag resten av den här dagen. Ha det så fint och glöm inte att tvätta händerna när du kommer från toan...
pappa B

"Ske Guds vilja, sa flickan och lade sig med prästen"