söndag 2 maj 2010

Bordeaux inte bara vin...


Nej minsan, här testade vi några av världens förnämsta ostronodlares delikatesser, vi red på några av de finaste galopphästarna i Frankrike och vi åt och givetvis rann det ner åtskilliga glas gott vin under den här trippen. Häng med en stund får ni se...
Ja red är väl att ta i. Det var bara ägaren till det enorma stallet och ridskolan en av Frankrikes bästa störtloppsåkare som red, vi andra åkte med. Jag hade som vanligt oturen att få klättra upp på en riktig krutdurk. Innan vi kom iväg så dansade han balett och jag kände mig som Hopalong Cassidy där jag klamrade mig fast i sadeln. Alla kamrater förfasade sig över den vilda kusen och skrek att jag skulle byta häst. Inte ägaren, han log lite i mjugg. Tillbaka till stallet så fick vi förklaringen av en av skötarna. En liten pigg rödhårig och fräknig danska. -Du charmade hans fru under middagen igår och fransmän blir lätt väldigt svartsjuka, sa hon och skrattade glatt. Ok, vi dansade ganska tätt vid några tillfällen, hans fruga och jag och hade jag för det första vetat att det var hans fru och att karlsloken skulle bli svartis hade jag struntat i dansen. Fast hans hustru var fan så mycket mjukare och vackrare än hästaskrället jag hamnade på.
Här har vi hamnen för den ostronflotta som producerar några av världens förnämsta ostron. Inga stora otympliga farkoster utan små smala nätta båter. Givetvis fick vi provsmaka tillsammans med ett gott vitt vin och det var nog tur att middagsfesten och ridningen kom före ostronprovningen annars vete i tusan hur det hade slutat...
Filpe Gasaue, en av de stora ostronmästarna öppnade ostrona lika lätt som jag skruvar av hatten på tandkrämstuben. Snabb, skicklig och säker försåg han oss med detta havets erotiska slemdjur. Vi mumsade på och skvalpade i oss det svagt mousserande vita vinet. Promenaden bort till den väntande minibussen blev inte helt spikrak, det kan jag lova.
Färden fortsatte nästa dag ner till Normandie. Där såg bilden annorlunda ut i dag än under dagen-D. Då landsteg militären, idag var det brädseglare som tagit stranden i besittning. Tunga vingslag lade sig dock över pappa B en stund när tankarna gick till alla de soldater som offrade sina liv på den här stranden.
Nu är det dags att vila kroppen mot madrassen och jag kanske fortsätter en stund till i morgon. Sov så gott ni som funderar på att gå till sängs.
pappa B

1 kommentar:

Synnøve. sa...

Du där hade jag lätt kunnat bli med.
Ja, inte på ostronsmakningen förstås, men på ridningen. Som hästmänniska så tar jag hästar på största allvar. Jag tror han (ägarn, den svartssjuka) ville testa om du var något att ha, jag menar om han skulle ramla av hästen och slå sig helt fördärvad.
Du bestod provet med glans tycker jag.

Ostron är jag inte så ivrig på, men drickat till kan jag utan vidare svälja.

Visst blir man lite stilla när man står på en sådan historisk plats. Kriget kommer nog ha oss i sitt grepp många år framåt. Historien får aldrig glömmas.
Jag bor ju på en plats där det skedde mycket under kriget med. Kanske skulle skriva om det, tror du någon orkar läsa om det idag?

Nu får ni ha en härlig 2 maj. Här skiner solen så jag ska hänga ut min nytvättade vita duk på tork.
Ha det gott där du är.
Klem Synnöve.