Under min uppväxt i den lilla byn Porjus (fortfarande i mitt hjärta) så var jag aktiv i Porjus Fotoklubb. En mycket prestigefylld liten före3ning där hotellägaren, mannen med läderstövlar, korthårig vorsthe och pipan i näbben, Lars Johansson också var medlem. Bosse Lundqvist, Gunnar Eriksson (Teddes grabb), Nisse Johansson, Åke Johansson arkivkomitténs starke man Thor Nordstrand, Aimogreven och flera unga duktiga killar fanns med i medlemsmatrikeln. Detta i sin tur gjorde att jag ofta hade min lilla Olympus Ace med ett extra objektiv hängandes runt halsen. Redan då hade jag bestämt mig för att bli konstnär, en målerisk sådan. Nu sket sig ju detta på upploppet och det enda ja målade på den tiden var rödfärg på baracker och skomakare Johanssons lilla hus mitt emot Mossbergs café. Nåväl detta är en annan historia.
En dag fick brandkåren göra en utryckning, ett av Lapplandsflyg hade tagit eld och svart rök steg mot den annars så klarblå skyn. Iväg med cykeln och här har ni resultatet. Kommer inte exakt vilket år och jag tror att det var en Norseman och inte en Junker som brann upp (eller ner. Brandmannen på bilden kan vara Lasse Lindblom, men jag är inte riktigt säker. En av bilderna publicerades i NSD och en i Kuriren, arvodet på 100 riksdaler var stort och var två av de första betalningarna jag fått för ett par bilder. Tittade med stolthet på bilderna dagen efter och tvingades köpa bägge tidningarna.
Dramatik, nästan som Vietnamkriget. Den lilla Olympusen gjorde ett bra jobb och med vidvinkelobjektivet blev skärpan bra och jag ångrar faktiskt att jag inte behållit den lilla kameran, den hade säkert fyllt sin funktion än i dag. Något år efter det att bilden bilderna här blev tagna så blev jag förbannad på kamernan, har glömt varför så jag slängde hela utrustningen i sjön! Nu är det Nikon som gäller sedan 45 år tillbaka. Under tiden har både Hasselblad, Mamaya 645, Leica och Olympus E10 passerat revy. Fast jag har aldrig varit utan en Nikon och gluggar till den. Som liten reservare idag har jag sedan ett par år tillbaka alltid min lilla Panasonic DMC-TZ3, sliten till tusen men med ett helt underbart DC Vario Elmar 1:3.3, skarp och fint färgmättat objektiv. Hela kameran ser ut att ha varit med om fjärde världskriget men den funkar fortfarande perfekt i ur och skur. Funderar du på att köpa en liten smidig kamera? Titta då på Panasonics senaste modeller, du kommer inte att bli besviken.
pappa B
pappa B
måndag 21 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det var en Norseman Besse. Det är nog världens bästa flygplan en så kallad evighetsmaskin. tror att Knutte Hedström flög den sista i aktiv trafik han gjorde sista flygningen med den ned till Stockholm och flygplans museumet.
Jag hade för mig detta. Den Junker som tuffade på runt fjällen där hemma var gjord i korrigerad plåt, even det en sk. evighetsmaskin.
Jo Junkern behövde sjö till ovanför Kronsågen innan den lyfte enligt Olle Ek men sedan flög den som en svan. Det är rätt den var byggd av korrigerad alu plåt medan Norseman var en dukad maskin vill jag minnas.
Mycket intresant reportage från förr intresant att läsa era minnen
bra bilder
Sigge
Ovannämnda Junker lär ha varit en Junkers Ju 52 3-m, tillverkat i mitten av trettiotalet.
Det finns en sådan kärra kvar som flyger passagerare för Lufthansa.
Testa om du får chansen. Ett härligt plan att flyga med.
Kommer ihåg detta, kom ner dit på cykel när det nästan brunnit färdigt, det var mycket riktigt en Norseman som tog eld under tankning, duken brann snabbt. kommer ihåg att det var Allan Danielsson som var utryckningsledare, kommer ihåg hans grova röst när han skrek åt brandmännen "Släck färdigt det brinner ju öppen låga för helvete"
kommer också ihåg att en Norseman började gå själv över isen mot dammen under varmkörning en vårvinter.
Den gick igenom isen mellan hangaren och dammen, det var någon som körde jeep efter den så långt han vågade, tror att det var 1961-62 kanske, finns det inga bilder tro från den händelsen.
Kjell-Ove
Skicka en kommentar