Dags för hemfärd från sol och bad...

Trots oroligheterna i Cairo så hade vi det fint nere i Hurgada. Att man klippte av internet och gjorde det svårare att kommunicera via mobiltelefon var väl det som störde mest. Vår hemresa skulle gå som planerat och efter den sista frukosten i den fina huvudrestaurangen så var det bara att sätta sig och vänta på den buss som skulle köra oss till gamla Sverige igen. Våra nyfunna vänner skulle även de hem med samma flight som vi och det var inte utan vemod som vi satt där utanför restaurangen och glodde.
Anne-Christine diskodrottningen, en riktigt glad och positiv kvinna och hennes lika glada "gubbe" Eivin. Ett trevligt par som vi gärna träffar igen, kanske över en bit mat och ett glas gott rödvin. Här var det kaffe som gällde i ur och skur och Eivin syntes ofta med en kopp kaffe i handen. "Anki" föredrog en "Ginfizz".
Min kombatant i dart turneringen, Gunnar och hans kära hustru väntar utanför restaurangen. Gunnar smög omkring mest hela tiden och det var nära att han sopade mattan med Valeri och Valentin, två ritiga tungviktare på närmare 200 kilo stycket i turneringen. Tyvär blev övervikten för stor och Gunnar hamnade mitt emellan valrossarna. Hans lilla kvinna gick mest omkring och log.
Betydligt mer färg i ansiktet och salta stänk i håret. Mor och dotter tar sig en sista fika innan bussen kommer och hämtar oss. Dromedarturen och u-båten är minnen för livet och aldrig har den här lilla råttan ätit så bra på en frukost här hemma.
Även om man är en nybliven 14-åring så är det gott att sitta nära sin pappa. Nya äventyr under vattnet med snorkeln har gett blodad tand inte minst då fiskeintresset är så stort som det är. Firandet av hans födelsedag kommer säkert att bevaras för all framtid. U-båts turen, 25 meter under havsytan är en annan stark upplevelse för den lilla vikingen.

Avslutar vår Egypten semester med några bilder på naturen runt omkring vårt eminenta hotell. Mest öken men det dök faktiskt upp några påbörjade husbyggen och några palmer då och då.





Med dessa bilder säger vi Marsalama till Hurgada och Egypten. Kvar på den här fina platsen finns det nu 300 arbetare utan jobb då inga turister slussas ner på grund av oroligheterna i landet. I Cairo sitter presidenten väl upp- och påpassad i sitt palats. Ointresserad av att lyssan på vad folket vill. Med sig har han ett gäng jasägare som är rädda att förlora sina positioner och fina levene. I Hurgada och på andra turistorter i landet står livet stilla och det enda som bryter tristessen är palmernas och syrsornas gnissel i eftermiddagsbrisen och när mörkret lagt sig...
Vi hoppas att det kommer en ny tid så att vi kan återvända för att bada i Röda havet, äta god mat i huvudrestaurangen och se en mer övergödd magdansös kasta runt med valkarna på kroppen.

pappa B