Eftersom jag levt, i stora drag hela mitt liv med en eller flera kameror hängandes runt halsen så har det blivit 100.000-tusentals avtryckningar. När jag övergick till den digitala tekniken så hade jag mer än 50 fullproppade negativpärmar, sprängdfyllda med svartvita, dia och färgnegativ + en helsikes drös med färdigkopierade papperskopior i varierande storlekar. Övervägande delen resebilder och vackra flickor samt sport. Jag har nu så sakteliga börjat scanna in delar av dessa negeativ, men det tar sin tid och givetvis granskar jag ganska hårt, för hårt tycker kvinnan ibland. Här har jag fyra bilder från senare år som jag tycker visar lite av mig.
Kväll i Dallas och deras skyline får representerar alla de högar av resebilder jag producerat. Här var vi ett mycket gott gäng som levde flott i hotellkedjan Loews fina anläggningar. Denna bild tog jag genom mitt hotellrumsfönster darav den mindre bra kvalitén, men jag ville inte missa den vackra siluetten på grund av en glasruta.
Lappland som tar den största platsen i mitt hjärta då det gäller platser på vår jord. Här är jag på reportageresa uppe i saxnäs och det är min gode vän Fredrik som ligger utslagen (och frysande) på Kultsjöns is och fösöker få några rödingar. Den lilla människan i den stora vildmarken. Ett sätta att leva som betyder mycket för mig även om jag blivit en stadsmänniska efter alla år bland asfalt och betong. Fast ränderna går aldrig riktigt ur, det lovar jag. Min lille grabb kommer att föra dem vidare, det är jag 100% säker på. Flera av mina vänner, både gamla och nya ser till att hans fiskeintresse och känslan för skog och mark hålls vid liv. Det är jag dem evigt tacksam för.
Trots att jag är född och uppvuxen mitt balnd våra stora Nationalparker så är jag en usel naturfotograf. Jag ser allt det vackra, insuper det man kan inte föra det vidare på samma sätt som alla de duktiga tjejer och killar, som fotograferar natur här i landet. Däremot är jag ganska säker på att se detaljer, givetvis mest komiska då jag är en glad skit. Som här -en vägren- fotograferad högst uppe vid Nordkap för två år sedan då hela familjen gjorde den långa, helt underbara resan med tåg från Göteborg upp till Gällivare, firade Porjus 100-årsjubileum och fortsatte sedan med hyrbil ända upp till Nordkap. En resa som vi alla vill göra om i framtiden.
Humor är ett av mina bästa recept på att må bra. Här åker jag en tur med den fantastiska Hurtigruten och strax innan vi passerar Polcirkeln så ser jag denna glade och förväntansfulle norrman sittande i en av bubbel poolerna på däck. I samma veva dyker regnbågen ner mellan fjällen och jag nyper till och låter bara den upprymde norrmannens huvud ligga kvar i nederkanten på bilden (det blir lite mer spännande då) Och vem tusan bryr sig om den vackra regnbågen som visar var i slutet den stora skatten ligger? Alla tittar ju på norrmannen!
Har ni funderat på att åka en tur med Hurtigruten? Sluta fundera och åk. Detta är nog den vackraste båttur man kan göra oavsett vilken tid på året man väljer. Jag har åkt både höst och vår och även om båtarnas tur är i stort sett likadana ute på havet så är det ändå två olika resor men ett förtjusande landskap och en upplevelse som man bara måste genomföra för att kunna förstå.
Nu har den lilla loppan tittat färdigt på sina TV-program så nu tänkte jag titta på Lena PH och vad hennes kollegor i branschen gör med hennes låtar. Vi syns i morgon!
pappa B
lördag 19 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar