Ungarna som hoppat runt och tjuvkikat i alla skåp och lådor sitter tysta och stilla i soffan. Med ögon stora som tefat stirrar de på dörren ut till hallen. Då plötsligt knackar det hårt på dörren. -Donk, donk och mamma ropar vänligt kom in!
Ungarnas ögon blir ännu större och de viskar till varandra, -Nu kommer han,tomten!
-Välkommen, välkommen är tomtefar ute och går? Och vilken stor säck tomten har, skall jag hjälpa tomten in med säcken. Mamma fjantar omkring och låter som en 12-åring på rösten. -Uff, hick, tack skall du ha säger tomten och försöker ge mamma en kram och samtidigt ta henne på ena bröstet. Efter kramandet och försök till bröstkontakt har tomtens pappersansikte flyttat sig till sidan av hans huvud och plötsligt har han två ansikten. Ett som liknar grannen Kondrads och ett som är stelt, gjort av hårdpapp och liknar jultomten. Mamma vrider snabbt tillbaka pappersansiktet igen.
Delar av den vita bomullen som skall föreställa skägg fastnar i tomtens mun och han spottar och fräser som en ilsken katt. Samtidigt snubblar han på sladden till julgransbelysningen och faller framstupa på hallgolvet samtidigt som julgranen gör samma resa fast över bordet med alla clementiner, nötter, glöggservis och adventsljusstaken som även den faller och sätter eld på den vackra gamla papperslöparen som ligger på bordet. När kaosen är avklaras, de nya propparna är isatta och julgranen och tomten är upprätta igen så börjar julen på riktigt. Barnen får sina paket som de sliter av pappret på utan att veta från vilka paketen kommer, mamma halvgråter över den förkolnade jullöparen som var ett minne från hennes barndomsjular i den småländska storskogen. Pappa dansar med tomten som fått ett sugrör i glaset med spetsad glögg och stillheten lägger sig så småningom tillrätta även över den här familjen. Tomten sover sött under granen, barnen sover bland julklappar och omslagspapper i soffan, Glöggen och pappa är slut och mamma sitter försjunken i sina egna tankar med huvudet i sin hand. -Inte en full jultomte nästa år igen, då skiter jag i att fira jul!
Ja så kan det faktiskt vara, om man har otur.
pappa B
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar