Itanbul den största staden i Turkiet, en gång i tiden landets huvudstad. Detta är centrum för ekonomi, kultur och historia och man känner de historiska vindslagen svepa runt huvudet på en när man promenerar fram längst de små gatorna, stannar upp för att begrunda de fantastiska kyrkorna och moskéerna som ligger tätt i den här staden. 5.743 kvadratkilometer räcker nästan inte till och när den ökande turistströmmen växer blir det trångt om saligheten.
Jag var inte ensam turist där 2010 utan jag samsades med 7 miljoner andra då staden även var utsedd till Europas kulturhuvudstad. Idag utsedd till en av de tionde mest populära resmål. Den kommersiella och historiska centrat ligger i Europa medan en tredjedel av befolkningen bor i Asien. Broarna över Bosporen, ett av världens mest trafikerade vattendrag delar staden i två delar.
Det första man skall göra när man checkat in på sitt hotel och testat den första äkta turkiska kebaben, det är att ta en promenad till den Blå Moskén. Har du varit i Istanbul och inte varit där då har man missat hela Istanbul, den saken är klar. Namnet har moskén fått mycket tack vare de 20.000 blå kakelplattorna. Byggnaden är helt fantastisk och stillheten när man kliver in genom porten och in i den stora bönesalen går att ta på. Inga kortbyxor för oss herrar och inga skor på fötterna. Jag fick en sjal att linda kring mina vita ben när vi skulle gå in min lilla guide och jag påminde plötsligt om en skots, rödbränd säckpipeblåsare i strumplästerna.
Vi vandrade länge här inne innan det bar iväg ut i solen igen.
Sen lunch eller tidig middag. Vi åt på den östra sidan på en av de bättre restauranger jag besökt under alla min år som journalist/fotograf. Den heter Ciya och ligger mitt i fiskebazaren -Balik Pazari- på den Asiatiska sidan.
Är du gourmet eller en man/kvinna med smaklökarna trimmade och i behåll, missa inte den här restaurangen. Du kommer aldrig att glömma maten du serveras, den saken är klar...
pappa B
 |
| Baksidan av den fantastiska Blå Moskén, Ett besök måste man göra. |
Det första man skall göra när man checkat in på sitt hotel och testat den första äkta turkiska kebaben, det är att ta en promenad till den Blå Moskén. Har du varit i Istanbul och inte varit där då har man missat hela Istanbul, den saken är klar. Namnet har moskén fått mycket tack vare de 20.000 blå kakelplattorna. Byggnaden är helt fantastisk och stillheten när man kliver in genom porten och in i den stora bönesalen går att ta på. Inga kortbyxor för oss herrar och inga skor på fötterna. Jag fick en sjal att linda kring mina vita ben när vi skulle gå in min lilla guide och jag påminde plötsligt om en skots, rödbränd säckpipeblåsare i strumplästerna.
Sen lunch eller tidig middag. Vi åt på den östra sidan på en av de bättre restauranger jag besökt under alla min år som journalist/fotograf. Den heter Ciya och ligger mitt i fiskebazaren -Balik Pazari- på den Asiatiska sidan.
Är du gourmet eller en man/kvinna med smaklökarna trimmade och i behåll, missa inte den här restaurangen. Du kommer aldrig att glömma maten du serveras, den saken är klar...
pappa B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar