Olli kämpar på nere på gymmet och vädret håller måttet

...och själv går jag omkring och kraxar som en snuvig skata. Men...det blir bättre. Idag skall jag och junior åka ner och se om han kan få rätta till gipset på hans hand. Det verkar inte vara ok, så doktorn får väl kolla upp det hela. Mölndals Akuten är det som gäller.

Oroar mig mest för att formen faller och tiden fram till promenaden hemma i Porjus blir kortare och kortare.  Tror ändå att jag skall kunna vässa den lite den sista månaden. så pass att jag i nalla fall tar mig runt utan allt för stort besvär.
Risveden Terrängen går ju inte före september så tills dessa skall jag nog hår återfått så pass att jag kan hålla min målsättning att gå de tuffa 17,7 kilometrarna under tre timmar. Skam den som ger sig.
Sedan får jag se hur det blir, skall jag knata Göteborgsvarvet nästa år eller inte. Står jag över kanske det aldrig blir gjort och det skulle kännas fint att ha gjort det. Bara för den sakens skull.
pappa B