Snudd på rekord, 5 timmar och 29 minuter sömn!

Mitt lila armband Fitbit, visade nästan nytt sovrekord i natt. Dessutom låg jag stilla och sov fint den mesta av tiden. Förmodar att det är därför som det känns som om jag sitter i en tom papperspåse just nu. Det ekar och luften känns extra lätt att andas. Nåväl detta psykologiska anfall går snart över och gubben åervänder till det mer normala igen. Har intagit dagens Formula 1 drink och mår som jag förtjänar, perfekt. Vågens siffror visade positivt även denna morgon och jag tror faktiskt att livet leker.

Idag träffar vi kommunens gubbar och representant från Förbo uppe i Gråbo. Skall få en förklaring varför man inte lagat bassängen där man har simskola för de små barnen, utan har ett konstant djup på 1.30 meter.

Sedan kanske man kan få högsta chefen att bjuda på lite gott fika på Lilla Ön i Floda där man nyöppnat både en affär och ett café. Efter avslutat arbetspass blir det raka vägen ner på gymmet för ett av veckans tre pass. Känner hur skjortorna börjar bli för trånga, dock inte över magen som många säkert kommer att tro efter allt gofika under mina arbetsdagar, nej då magen krymper och musklerna växer. Blir snart en hulk om detta fortsätter. Världens äldsta hulk, dessutom vit istället för grön. Vill inte ha samma färg som Annie Lööw.

Idag skall vi gratta alla som heter Gudmund och Ingemund. Med andra ord behöver vi inte gratta en enda människa, i alla fall inte jag. Den enda Ingemund jag hört talats om var ju stadsrådet Bengtsson som gick omkling och sparkade kling i löven. Knappt 700 Gudmund varav kanske 100 har det som tilltalsnamn och  bland Ingemundarna är det bara 300 som heter så, drygt 20 har det som tilltalsnamn. Hittar du en sån gubbe, så ta en bild direkt, de är ett utdöende släkte vill jag lova...

Dagens fotografiska uppgift för alla mina läsare. TAG EN BILD PÅ EN INGEMUND! Sänd den sedan till mig så skall jag publicera den här på blogen. Blir en fasansfullt svår uppgift vill jag lova och får jag in mer än 20 bilder så blir det svenskt världsrekord :)

För övrigt så blev jag säkert lurad igår utan att jag vet om det. Skit samma man skall ju luras och bli lurad den 1 april. Inget skämt var det den 2 april 1917 då den amerikanska kongressen röstade för en krigsförklaring mot Tyskland.

Betydligt mjukare tongångar blev den den 2 april 1947 då Emylou Harris såg dagens ljus. Hennes sköna stämma satte countrymusiken i en ny dager. De 2 april stegade ABBA in på den engelska listan med Knowing Me Knowing You och det tog inte lång tid innan den låg etta på listan.

Nu är det hög tid att börja rätta till det skrövliga ansiktet, se till att få på sig rätt mundering för färden ut i världen. Appropå världen så drar jag till Spanien den 27 april, bara så ni vet detta

pappa B

"Det är värst med pottan, sa gubben då gumman föll genom sängbotten"

Har du inget för dig, åk till Gråbo och käka pizza..

...Idag åt jag en av de godaste pizzor jag ätit. På Pizzerian på Gråbo Torg. Jag beställde en "Pernilla Special" och in kom en fantastisk upplevelse.

Perfekt rund i formen på en lagom mjuk botten utan tomatsås men med en grund av creme frahise, tunna skivor av oxfilé, kantareller och en massa ost. När pizzan kom ur ugnen så lade man på fint riven ruccola sallad ringar av röd lök och tomatskivor.
Lagom kryddad med vitlök var detta en himmelsk upplevelse för både öga och gom. Är ni sugen på någontin i toppklass, tag vägen förbi Gråbo, ni blir inte besvikna..

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Var som helst och när som helst kan man träffa på en Porjusbo. Tror ni inte att när jag satt och åt så svävade det in en vacker kvinna genom dörren. Efter en stund sa hon till mig, hon hörde när jag snackade med chefen.
-Vad roligt att höra lite norrländska i Gråbo. Givetvis kontrade jag blixtsnabbt och frågade varifrån hon kom. Porjus? sa hon och tittade på mig. Jag höll på att trilla av stolen, En Porjusjänta på en pizzeria i Gråbo!
Det visade sig att hon var dotter till "Lill-Kjelle" Söderberg hemma i byn. Detta gjorde ju pizzeria besöket ännu mer trivsamt. Nu skall jag vara nyttig igen, hej på ett tag.
pappa B

Över 20.000 steg idag och skapligt pass på gymmet...

Statyn på torget i Gråbo. Den är faktiskt snygg tycker jag. Vet inte om de som bor där tycker likadant. Det vekar inte vara speciellt mycket drag under skosulorna på Gråbofolket måste jag säga.
Visst, undantaget bekräftar regeln. Tag fiskhandlaren Benny till exempel, där sitter ingenting fast och de som skall äte en god fisk får sig även ett gott skratt, på köpet. Fler sådana här killar på torget och det skulle snart vara i full blom igen. Från parkeringsplatsen sett så är det den högra sidan av torget som lever, den andra dammar det av vilket ingen har nytta av.

Sen åker man över till Floda och där är det banne mig fullt ös. Alla är i det närmaste på bettet, några undantag finns det, men de är så få så det räknas knappast. Ett helt annorlunda företags tänk råder här det står helt klart.

Jag har spenderat några dagar och timmar på de två orterna och det är två poler som likar både syd- och nordpolen i tempo och djävlar anamma. Vad det är som göra att Gråbo ligger kvar under den presenning som lades ut någon gång under slutet av 90-talet, det vet jag inte. Kanske är det så att Gråbobon åker in till Lerum och handlar i stället medan Flodabon stannar på hemmaplan och håller sitt torg levande? Inte vet jag, men det är klart att visar man inte att man finns bland företagarna i Gråbo så hittar man kanske inte vad man söker där heller. Nåväl, skit samma, jag väljer högtrycket i Floda framför Gråbo, den saken är klar. Fast fisken skulle jag utan att  tvekan handla hos Benny i Gråbo.

Idag blev det en ny tuff dag. Först 7,85 km med Ivan i rätt skapligt tempo. Sedan nästan två timmar med mage/rygg träning nere på gymmet och så en ny promenad med kvinnan, den här gången bara 6 km när hon kom hem.  Stegräknaren visade drygt 20.000 steg och då hade jag den inte på mitt på dagen då jag traskade runt i lerums kommun. Nu sover jag snart.
pappa B

Fantastisk kvinna, vacker konst

Ariana Ramhage, är arkitekten som lade ritstift och vinkelhakar åt sidan och satsade på konsten i stället. En vacker och spännande kvinna som bor med sin man, arkitekt Christer Ramhage i deras vackra villa utanför Gråbo. Jag åkte upp och hälsade på och fick en mycket trevlig pratstund, glada skratt och fick samtidigt beskåda otroligt många spännande tavlor och stilig kristall i deras känslofyllda hem.
Ariana som kommer från Polen valde att satsa fullt ut på konsten då hon kände att hon, som arkitekt alltid var tvungen att rätta sig efter andra människors idéer och önskemål. -Jag fastnade och när konsten tog över allt mer så lade jag arkitektyrket åt sidan. -Det räcker att Christer också är arkitekt, säger hon och skrattar.

Två av flera vackra kristallföremål som kommer från Arians händer. Snart är det dags för ett "öppet Hus" hos paret i Gråbo och detta har man varje år plus att Ariana även har en sommarutställning. De flesta av hennes motiv kommer från platser nära havet och man kan inte undgå att se att hennes älsklingsfärg är blått. Jag hoppas få återkomma till Ariana och Christer en annan gång.
pappa B