Visar inlägg med etikett julbord. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett julbord. Visa alla inlägg

söndag 16 december 2012

Centern, Folkpartiet och Krisdemokraterna har drabbats av diarré.....

I ren förskräckelse över att SD ökar med stormsteg så fammlar de tre mespartierna efter närmsta halmstrå för att om möjligt hålla näsan över vattenytan (strecket) inför kommande val. Ett av skamgreppen är att förorda fri invandring då det råder arbetsbrist här i landet. Hur fan kan man påstå att det råder arbetsbrist med de siffror från arbetsmarknaden, som visar på motsatsen. Företag läggs ner, varnar för nedskärningar och de sociala myndigheterna öser ut miljoner varje månad i bidrag. Har fan kan då centerpartiet med de ledare som utrotat samtliga bönder när hummaren Fälldin tillträdde påstå detta?

Svenska folket visar var de står och Jimmy Åkesson går framåt trots att man försöker att flå honom och partiet gång på gång. I skuggan av detta har man plötsligt upptäckt att det finns en massa smutsigt byk bland de fisförnäma sossarna också. Vänta bara till detta kommer upp i dagsljuset, då blir det cirkus på hög nivå.
Heja SD, stå på er ökningen kommer att bli ännu högre när det drar ihop sig till val, det är jag säker på.
spotta inte på pensionärerna, ni har lurat oss tillräckligt många år nu och ni har glömt bort att det var vi som en gång i tiden såg till att all teknisk innovation går att använda idag. Tyvärr var det för tok för många av oss som lät sossarna hållas med sina fagra löften om en tryggad framtid på ålderns höst. Med facit i hand i dagsläget var dessa löften enbart tomma ord och lögner.
Men nu är vi förbannade och har dolda krafter kvar under flanellbyxorna, det kan ni ge er tusan på.
Vi vill kunna gå ut på kvällen och köpa oss en dosa snus och en tidning utan att var rädd för att bli nedslagen. Vi vill inte att mördare och annat otyg skall ha det bättre än oss som jobbat hela livet och förhoppningsvis betalat skatt. Vi tycker inte om att se att de unga som vill studera inta får en chans att göra detta för att skolorna fylls av smågangsters samtidigt som lärarkåren minskar och skolans resurser dras in. Ja det är mycket mer som vi tycker är käpprakt åt helvete, alla dessa mutor bland kommunernas tjänstemän bland annat...

Över till lite mer positivt. Jag hade den stora äran att få följa med Ivan den förskräcklige (även kallad Mr Magoo) och käka Julbord ( ja vi åt inte på själva bordet utan fick mat) på Dahlheimers Hus. Helt fantastiskt, supergod mat, glögg, pepparkakor, kaffe med chokladkaka, ja en helt fantastisk tillställning.


Dessutom hade jag det stora nöjet att hamna bredvid Kjell och hans vackra hustru Gurli. Ett fin par som levt tillsammans i 41 år, de hade uppträtt vid olika tillfällen och sjön bland annat opera. Detta visade Kjell med bravur då man släppte loss en av klubbens medlemmar (SRF) på scen, en blind herre, Leif Sunesson tror jag att han heter, en man med kraft i pipan. När han framförde -O helga natt- och bad oss i publiken vara med i refrängen då klämde Kjell i så att draperierna på scen fladdrade. (Ni kan lyssna på det på min radiokanal Gubben i skrubben längst upp till höger på sidan) Jag tog en liten videosnutt med telefonen då han framförde Bing Crosbys paradnummer. Givevis fanns det även lite ukulelesväng med på programmet och det var Ukelirarna, två damer och en osynlig gubbe som svängde loss. Sedan blev det skidåkning och jublet steg när Jönsson skar mållinjen i Kanade överlägsen vinnare och just nu Sveriges bösta längdåkare, sen får resten säga vad tusan de vill. En stark, glad filur som bjuder på sin själv, söllan gnäller, visar ändå gnista och humör när det skall till. Synd om Landvetters Anthon Lindberg som gick omkull i sitt heat. HAn hade nog haft en semifinalplats han med. Damerna föll på egna grepp och Idas knepiga val att gå längst sargen på det långa upploppet förvånade många, inte minst mig. Nu är det söndag och det blir 30 minuter på löpbandet och sedan en god kopp kaffe. Ni vet väl att kaffe är jäkligt nyttigt?
pappa B

torsdag 9 december 2010

Så mycket bättre...

Är det absolut bästa TV-programmet just nu. Alla artister är bra och det verkar vara en in stämningen mella hela gänget. Även tans Svensson verkar trivas bland de unga grabbarna och frk September (djävulskt skicklig tycker jag) Plura en av mina idoler sedan en lång tid tillbaka är outstanding liksom min andra idol Tomas Di Leva. Vilka grabbar! Här sitter Plura och signerar sin kokbok på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Jag missade att köpa den men får väl tag i den ute i handeln.
Kvinnan, barnen och pappa B drog över älven för att stoppa i oss IKEA:s julbord. Mannerström skall enligt reklamen vara kreatör och någonting speciellt extra av detta kunde inte jag märka. Köttbullarna var de samma som IKEA serverar för 16:- på lunchen, Skinkan var så fullproppad med kryddpeppar att ögonen gick runt i skallen som lamporna i ett flipperspel. Kalvsyltan kom förmodligen från Scan, revbenen en brungrå hög av stekta fläskbitar, menlösa som en skumtomte. Rödbetssalladen var säkert Rydholms och rödkålen var gbåde ful, torr och dålig. Smakade som vinröda pappersbitar, rivna för att blandas med i en papier mache. Risalamaltan utan apelsiner eller clementiner var som risgrynsgröt utan mjölk. Däremot fick laxen högsta betyg och sillen var fin enligt kvinnan som kan detta med rå fisk med kryddor, senap och lök. Det var nog där som Mannerström hade smugit sig in.
Nåväl, sedan vi kommit igenom skinnet på potatisen så tyckte vi i alla fall att det var värt de 79 riksdaler som det kostar när man har Familykortet. Junior han gav det hela ett stort minusbetyg och tryckte i sig sin julmust i ett drag (pappas ådra som sken igenom). Han tyckte att Karlssons Julkorv var hästlängder före, inte ens köttbullarna gick hem. Så var det med detta.
I morgon väntar reportage ute på Hisingen igen, men vi kanske hörs en kortis innan natten lägger sitt täcke över oss...
pappa B

tisdag 7 december 2010

Nu blir det Snälleröds på bordet framöver...

Det började med att jag gick med i spotandtell.se en superidé med landets vackraste VD. ( Hör egentligen inte hit, men jag återkommer till detta) Där handlar det om event och massor av roligheter. Är du sugen på upplevelser av olika de slag så får du skämmas om du inte går med här. Detta gäller alla mina läsare var de än befinner sig på kartan.
Företaget bjöd in till provsmakning av Snälleröds snapsar på Palace i Göteborg. En smakupplevelse i tradition, nytänkande och smakupplevelse. Vi var ganska många som samlades på Palace ikväll. Mest unga vackra damer, superbloggare och gourmeer, alla med målet inställt på svenska snapsar av olika smak. Det hela mjukstartade med en verkligt god vit glögg, Snälleröds givetvis med russin och hackade mandlar som lagen föreskriver. Under mer eller mindre andakt intogs den varma drycken och små nickande hit och dit förkunnade att kvällen hade fått en godkänd start. Information av Snälleröds ägare och VD, Eric Berntsson, Palace marknadschef, Anki drog en kort historik om huset och dess bakgrund och sedan var det den nya VD:n Mikael Skager, direktimporterad från Fiskekrogen för 2 månader sedan, som berättade lite om framtiden för Göteborgs Nöjespalats (det enda stället där vi som gillar att dansa får vara med).

Snälleröds Ångbränneri AB kickade liv i de gamla traditionerna 1991 då familjen Berntsson (Eric VD och hans fru, Sveriges bäste kavringsbagerska) beslutade sig för att ta vara på de gamla traditionerna med den svenska snapsen och vidareutveckla dem till dagens moderna snapsande utan att för den skull tumma på ursprunget, ekologiska kryddor och sädesslag.

Eric Berntsson själv fanns på plats, en gemytlig man med glimten i ögat och lätt till skratt. Han kan sin sprithistoria och berättade om tradition och den inriktning som hans företag har idag, sedan satte vi igång att provsmaka. Fem små flaskor, prydligt förpackade i kartong sprättades upp.


Framför oss hade Palace dukat upp en jultallrik (extra påfyllning fanns på bord en bit därifrån) som var anpassad till de fem små "raketerna" på bordet. I tur och ordning provades det, smackades, pratades, ummandes det och varje liten flaska nagelfars av kritiska gommar och tankar. Ung publik med massor av frågor och oanade kunskaper om det goda livet var för mig mycket positiv. Pappa B var nog den enda som borde ha suttit kvar på Naturhistoriska denna aftom, men icke sa nicke. När det hela var över utbröt det ett mer förnöjsamt slagsmål om den kavring som fanns kvar på julbordet. Paparazzi som man är sedan 46 år tillbaka så fick jag ett par bilder av tumultet. Segrande ur striden gick denna unga vackra madame som förmodligen segrade på bättre hets och kraftfull konversation gentemot sina giriga bordsgrannar.
Så här ser den lille vinnaren ut. Med säkert grepp tog hon hand om fru Berntssons nybakade kavring utan socker och andra krusiduller. Men nu var det snaps vi skulle prata om. Först ut var den lilla blå, Bokhållarens Akvavit. Trots att namnet bokhållare påminner om den halte skitgubben som jobbade på Vattenfall i min ungdom och som bara gav ingenjörernas barn sommarjobb så föll den pappa B i smaken direkt. En lagom stuns av fänkål och kummin blandades med en frisk smak av apelsin. Helt klart en plusvariant på bordet. Skål på dig Bokhållaren den här satt som en rejäl fläskläpp och faller alla sanna norrlänningar i smaken.
Sen var det den lilla röda. Brännmästarens akvavit som enlig brännmästaren själv är ljuvlig. Den gubben har aldrig upplevt det ljuva livet. Jag bet av efter halva och ställde undan flaskan. Mäskdrängen hade förmodligen vaktat karen bättre för den svarta hade fått lite mera studs där både anis och fänkål kröp igenom basen av fänkål. Den fick stå kvar i raden.
Jungfruns Brännvin var en upplevelse. I och för sig har jag alltid varit svag för jungfrur, så blev det även den här gånget. En ny frisk, vacker, spirande snaps som kommer att bli nästa storsäljare omjag och landets damer får bestämma. Den har karraktär, spännande eftersmak och kan faktiskt passa till allt på tallriken (utom sillen, den äter jag inte, fy fan, rå salt fisk) Här smyger sig korianden och citrusen in mellan de klassiska akvavit kryddorna och ställer alla gamla begrepp på huvudet. Underbart god snaps. Jag har redan lagt en beställning på 2 liter. (bara utifall jag skulle tappa en). Till sist var det dags för Herr Berntssons beska droppar. Jag har alltid varit svag för besk. För mig passar den till allt och jag säger som ketchupreklamen, den går även bra till risgrynsgröten och plättarna. Skarp utan att förvrida hela ansiktet. God eftersmak som faktiskt stannar en stund (de flesta beska försvinner omedelbart, sedan den satt skräck i de som ogillar den beska smaken). Att malörten är ekologiskt odlad på Norrviddinge kanske gör sitt till, men här har vi bronsvinnaren i mitt test.
Så...till slut radade jag upp mina flaskor med ettan längst till vänster och den röda längst ut till höger. Segrade gjorde Bokhållaren, tvåa blev Jungfrun, trea Herr Berntssons beska, fyra Mäskdrängens och sist Brännmästarens akvavit. Som kuriosa vill jag tillägga att ni som inte var med får skylla er själva. God mat, trevliga värdar, goda snapsar och fru Berntssons helt underbara kavring. Vad tusan kan man mer begära? Om ni kollar noga så ser ni att i en del flaskor finns hälften kvar. Jag ville att min älskade kvinna skulle få chansen att smaka också. Jag är en snäll gammal man jag. Tack till alla nya bloggvänner som dök upp denna afton. Kika in hos den lilla damen på adressen http://www.matochco.se/ det är säkert en liten vassing, med egen fotograf och hela millivippen.
pappa B

"Ju senare på kvällen dessto skönare gäster"

lördag 14 november 2009

Skavlan, vilken skön lirare...

Först satte sig Märta i stolen och berättade om sin ängelteori, sen kom prinsen och satte sig där idag. Jag är imponerad av den goe guttens val av artister. Carola fick en superchans att sjunga en av låtarna på sin nya platta och den kommer säkerligen att bli en ny storsäljare. Henke, med bägge fötterna på jorden (utan fotbollsskor) berättade om budet att hans lillebror gått bort och om livet efter fotbollen. Plus lite country och legobygge med mening.
Missade Dagens Dubbel på Gävletravet, men tar igen skadan på JACKPOTS-travet i morgon. En av mina och "Skogarnas Konungs" nya vänner, Bosse kommer alltid med något lurigt, roligt och underfundigt mail. I kväll sände han följande
"I Irak torterar man sina fångar genom att låta dem äta griskött, dricka alkohol och ha utomäktenskapligt sex.
I Sverige kallar vi det för Julbord med jobbet?"

Så det kan bli?
Nu är det dags att ta sig in mot sämngkammaren. Förhoppningsvis väntar en ny dag med nya överaskningar och äventyr.
Var rädda om er!
pappa B