Herre min skapare vilken trevlig fest...

Kolla in detta. Tre sådana här laddningar (4 kg) kräftor stoppade vi i oss i går uppe hos våra vänner på berget.
Blixtsnabbt fick vi ett elegant glas i handen. Med sockrad kant och starkt innehåll klev vi in i årets kräfskiva!
Bitten och Stefan hade laddat upp så det stod härliga till. En supergod paj på västerbottensost med lite vodka, härlig akvavit och öl mod. Småland. Med lustiga hattar (små färglada stjutaj) kastade vi oss över läckerheterna.
Under högt sörplande skrapades skallar och klor rena. Alltefter som kräftorna försvann steg stämningen och akvavit årgång 10 förbrukades i snabb takt. Sedan var det dags för akvavit årg.12 där nivån sjönk snabbt medan stämningen steg. Ostar, grönsaker ja allt fanns på bordet och jag åt så att ögonen höll på att trilla ur skallen. Förste hattpajare blev Steffe. Han fick både knyta och tejpa fast gummisnodden. Förmodligen var det hans avsaknad av ludd på skallen som gjorde att stjuten gled omkring fritt på hans huvud. Vi hårbeklädda hade hattarna intakt och dessa kan återanvändas nästa år. I och med detta har jag fixat en kräftskiva nästa år också. Smart va?
 Jag blev naturligtvis i hatten och detta var enbart trevligt jag varken kräktes på finrumsmattan eller tog värdinnan på tuttarna. Ej heller pinkade jag i någon blomkruka eller slog sönder porslinet. Med andra ord var jag som vanligt en snäll, timid gammal man. Forslades senare på småtimmarna hem av min kvinna.(Fick med mig rätt fru hem) promenerandes ner från berget och in mellan husen här på Fjäderharv.

En sak är säker, det kommer inte att dröja länge innan det är ny fest på gång, blir kanske en spansk afton fram i höst. Tusen tack kära vänner, detta har ni inte gjort för sista gången.
pappa B

Dags att möta hösten med öppen mun!

Nu är det hög tid att kyla vodkan, plocka fram de kulörta lyktorna och plocka med sig kräftburarna, en rejäl knippe dill, salt och den största gryta man ha. Kräftfiske, och de röda små läckerheterna skall intagas med vördnad och under glada tillrop som blandas sig med sörplande, suckande och skålande. Kräftfesten kan börja (det har den redan för den sakens skull) Havskräftor går bra det också om man inte har tillgång till eget eller andras kräftvatten.
Hemma i norr var det hjortronen som kallades för skogens guld (hos mig är det fortfarande så) här nere är det kantarellerna som tagit över den titelen. Må så vara smörstekta kantareller håller i vilken församling som helst och de är även perfekta att torka och plocka fram vid flera andra tillfällen under vintern. Min gode vän Erik är en hejare på att plocka svamp, ja han är en hejare på det mesta den gubben. Fast de här plockade jag nere i småland i närheten av ÅSeda.
Röda,svarta och vita. Vinbären, dessa små vitaminfyllda bär som vissa år får vinbärsbuskarnas grenar att nästan hänga ner på marken. I år tycker jag att det kommit gott om vinbär. Röda och svarta medan de vita (mindre i storlek, men sötare) inte har bjudit upp till dans, Hur som helst kräftor, kantareller och vinbär det är bara en liten del av de godsaker som kommer nu under hösten. Öppna alla sinnen och munnen och låt höstfesten börja...
pappa B

I jul skall det banne mig ätas frukt av alla de slag. I renbågens alla färger och ovanliga former. Kinesiska, spanska, franska, thailändska, polska, danska, solvenska, portugisiska och mandelpotatis från Överkalix! Det skall bli grejer. Redan idag har jag börjat inhandlingen av dessa supernyttiga, sura, beska och vansinnigt dyra växter. Växter som får oss människor att tro att vi blir piggare, starkare, vackrare och mer intilligent av att stoppa i oss dem.
Mitt på bordet står grisröven, grilljerad, prydd med kristyr i snirkliga former, egen tillverkad rödkål, några skivor gravad lax, mandelpotatisen från Överkalix, rödbetssallad. Små hemtrillade köttbullar med lite extra kryddpeppar i bara för att det är jul och så en massa annt gott som rullsylta, aladåb, pressylta, kalvsylta och den obligatoriska runda edamerosten i röd stearinkostym (en är redan slut) brännvinsost, pappas potenshöjande droppar i form av snaps, som inte slutar verka förrän ytterdörren öppnas på vid gavel och minusgraderna sveper in i sovrummet. Då brukar kvisten vissna efter en 6:a av denna förunderliga bryggd. Bara gjord på Absolut,skalet av en citron och en hel kruka basilika och 10 hela svartpepparkorn.
Så det kan bli. Innan barnen kom så tävlade kvinnan och hennes väninnor i att kasta ringar på kvisten....det gör vi inte nu för tiden, tyvärr. Gå och lägg er nu och fundera över dessa förunderliga droppar.
Kram
pappa B

Nu blir det Snälleröds på bordet framöver...

Det började med att jag gick med i spotandtell.se en superidé med landets vackraste VD. ( Hör egentligen inte hit, men jag återkommer till detta) Där handlar det om event och massor av roligheter. Är du sugen på upplevelser av olika de slag så får du skämmas om du inte går med här. Detta gäller alla mina läsare var de än befinner sig på kartan.
Företaget bjöd in till provsmakning av Snälleröds snapsar på Palace i Göteborg. En smakupplevelse i tradition, nytänkande och smakupplevelse. Vi var ganska många som samlades på Palace ikväll. Mest unga vackra damer, superbloggare och gourmeer, alla med målet inställt på svenska snapsar av olika smak. Det hela mjukstartade med en verkligt god vit glögg, Snälleröds givetvis med russin och hackade mandlar som lagen föreskriver. Under mer eller mindre andakt intogs den varma drycken och små nickande hit och dit förkunnade att kvällen hade fått en godkänd start. Information av Snälleröds ägare och VD, Eric Berntsson, Palace marknadschef, Anki drog en kort historik om huset och dess bakgrund och sedan var det den nya VD:n Mikael Skager, direktimporterad från Fiskekrogen för 2 månader sedan, som berättade lite om framtiden för Göteborgs Nöjespalats (det enda stället där vi som gillar att dansa får vara med).

Snälleröds Ångbränneri AB kickade liv i de gamla traditionerna 1991 då familjen Berntsson (Eric VD och hans fru, Sveriges bäste kavringsbagerska) beslutade sig för att ta vara på de gamla traditionerna med den svenska snapsen och vidareutveckla dem till dagens moderna snapsande utan att för den skull tumma på ursprunget, ekologiska kryddor och sädesslag.

Eric Berntsson själv fanns på plats, en gemytlig man med glimten i ögat och lätt till skratt. Han kan sin sprithistoria och berättade om tradition och den inriktning som hans företag har idag, sedan satte vi igång att provsmaka. Fem små flaskor, prydligt förpackade i kartong sprättades upp.


Framför oss hade Palace dukat upp en jultallrik (extra påfyllning fanns på bord en bit därifrån) som var anpassad till de fem små "raketerna" på bordet. I tur och ordning provades det, smackades, pratades, ummandes det och varje liten flaska nagelfars av kritiska gommar och tankar. Ung publik med massor av frågor och oanade kunskaper om det goda livet var för mig mycket positiv. Pappa B var nog den enda som borde ha suttit kvar på Naturhistoriska denna aftom, men icke sa nicke. När det hela var över utbröt det ett mer förnöjsamt slagsmål om den kavring som fanns kvar på julbordet. Paparazzi som man är sedan 46 år tillbaka så fick jag ett par bilder av tumultet. Segrande ur striden gick denna unga vackra madame som förmodligen segrade på bättre hets och kraftfull konversation gentemot sina giriga bordsgrannar.
Så här ser den lille vinnaren ut. Med säkert grepp tog hon hand om fru Berntssons nybakade kavring utan socker och andra krusiduller. Men nu var det snaps vi skulle prata om. Först ut var den lilla blå, Bokhållarens Akvavit. Trots att namnet bokhållare påminner om den halte skitgubben som jobbade på Vattenfall i min ungdom och som bara gav ingenjörernas barn sommarjobb så föll den pappa B i smaken direkt. En lagom stuns av fänkål och kummin blandades med en frisk smak av apelsin. Helt klart en plusvariant på bordet. Skål på dig Bokhållaren den här satt som en rejäl fläskläpp och faller alla sanna norrlänningar i smaken.
Sen var det den lilla röda. Brännmästarens akvavit som enlig brännmästaren själv är ljuvlig. Den gubben har aldrig upplevt det ljuva livet. Jag bet av efter halva och ställde undan flaskan. Mäskdrängen hade förmodligen vaktat karen bättre för den svarta hade fått lite mera studs där både anis och fänkål kröp igenom basen av fänkål. Den fick stå kvar i raden.
Jungfruns Brännvin var en upplevelse. I och för sig har jag alltid varit svag för jungfrur, så blev det även den här gånget. En ny frisk, vacker, spirande snaps som kommer att bli nästa storsäljare omjag och landets damer får bestämma. Den har karraktär, spännande eftersmak och kan faktiskt passa till allt på tallriken (utom sillen, den äter jag inte, fy fan, rå salt fisk) Här smyger sig korianden och citrusen in mellan de klassiska akvavit kryddorna och ställer alla gamla begrepp på huvudet. Underbart god snaps. Jag har redan lagt en beställning på 2 liter. (bara utifall jag skulle tappa en). Till sist var det dags för Herr Berntssons beska droppar. Jag har alltid varit svag för besk. För mig passar den till allt och jag säger som ketchupreklamen, den går även bra till risgrynsgröten och plättarna. Skarp utan att förvrida hela ansiktet. God eftersmak som faktiskt stannar en stund (de flesta beska försvinner omedelbart, sedan den satt skräck i de som ogillar den beska smaken). Att malörten är ekologiskt odlad på Norrviddinge kanske gör sitt till, men här har vi bronsvinnaren i mitt test.
Så...till slut radade jag upp mina flaskor med ettan längst till vänster och den röda längst ut till höger. Segrade gjorde Bokhållaren, tvåa blev Jungfrun, trea Herr Berntssons beska, fyra Mäskdrängens och sist Brännmästarens akvavit. Som kuriosa vill jag tillägga att ni som inte var med får skylla er själva. God mat, trevliga värdar, goda snapsar och fru Berntssons helt underbara kavring. Vad tusan kan man mer begära? Om ni kollar noga så ser ni att i en del flaskor finns hälften kvar. Jag ville att min älskade kvinna skulle få chansen att smaka också. Jag är en snäll gammal man jag. Tack till alla nya bloggvänner som dök upp denna afton. Kika in hos den lilla damen på adressen http://www.matochco.se/ det är säkert en liten vassing, med egen fotograf och hela millivippen.
pappa B

"Ju senare på kvällen dessto skönare gäster"

da Matteos Fruktbröd en riktig höjdare...

Trots det mycket tragiska budskapet att en av vår lilla bys "stora män" gått ur tiden så måste vi fortsätta vår egen färd genom gator och buskage. Jag har varit nere på stan idag och fotograferat och intervjuvat Patrik, en av stjärnbagarna på Da Matteo, stans kanske mest uppmärksammaste café och bageri just nu. En fantastisk upplevelse att bara besöka deras lokaler och njuta av en kopp riktigt gott kaffe och något av deras förnäma bakverk. Här visar Patrik upp det goda fruktbrödet. Helt ekologiskt, bakat av de bästa råvarorna som går att få tag i. Och gott så det förslår, saftigt med lagom sötma och smak.
Nu hoppas jag på att få en inbjudan till det event som Snälleröds kommer att hålla på Palace här i stan. Man skall bjuda på äkta svensk snaps, fem olika snapsar gäller. Kolla in här vilka ess som dukas fram; Mäskdrängens Akvavit, Brännmästarens Akvavit, Jungfruns Brännvin, Bokhållarens Akvavit och så värstingen Berntsons Besk.
Snälleröds Ångbryggeri etablerades redan 1901 och drivs idag av Erik Berntson. Bryggeriet har helt vigt sin produktion åtdet ekologiska hållet och alla deras snapsar är smaksatta på gammalt vis, med äkta ekologiska kryddor. Snapsen är destillerade, kryddade och buteljerade i Sverige. Inget importfusk här inte!
Håll tummarna att jag får en invitation!
Pappa B

...snart träder vi dansen!

Jag vet hur det kommer att bli. Så fort bilen stannar nere på den lilla plätten framför vår villavagn så bryter kriget ut. Redan innan jag öppnat bagageluckan för att lasta ur så käbblar ungarna om vem som skall göra vad, vem som skall stoppa in den livrädda kaninen i sin utebur, vem skall fylla på spån, lägga in halm och vem skall hjälpa till att bära in grejerna. -Jag hatar grillad korv, skriker den ena medan den andre försöker att med våld få upp det lilla låset till kaninburen. Då brukar jag sätta mig på trapan och skita i allt. Nästa år har kaninen blivit ragu och tunna spjäll. Buren är uppeldad på Valborgsmässoafton.Villavagnen är såld, utan förtjänst.
Jag och "Skogarnas Konung" firar midsommar långt uppe i norr i en liten timmerkoja med fiskeutrustningen vid vår sida. Kvinnorna, de dansar långdans på någon varm sandstrand och världens alla sillar kan skickas till de svältande barnen i Somalia.
Jag blandar en rökare på HB och avslagen cocacola, junior dricker Berra Bus och tanten sveper en Margurita under palmerna och "Prinsessan" sippar på en alkoholfri drink under samma palm. Jag längtar redan till nästa års midsommer....

Men först skall vi försöka klara av den här. Allt som skall till för att samtliga i den här klanen skall vara tillfreds är inhandlat, packat och snart på väg att transporteras de 9 milen ner till villavagnen. En DD är inlämnad i spelbolaget "Fölet" och några större pengar räknar vi inte med att kamma hem på den, om inte hästarna går in vill säga...Häst nr 4 i andra dubbeln ger nog 20 i odds och då blir det även bra odds på dubbeln..
Härmed försvinner pappa B från datorn, kanske under någon dag men återkommer förhoppningsvis lika pigg, gnällig och glad som vanligt när ny vecka börjar.
riktigt GLAD MIDSOMMAR önskar jag alla mina fina läsare/följare/favoriter
pappa B