Ingen konst att träna hårt nr man får kramas..

Det är väl ingen konst att köra stavgång 9,2 k och sedan bränna på en timme på Sportlife när man får en mysig kram av lilla Linnéa ut. En annan av Sportlifes godingar, Linda tog bilden, tack för det. Hon har även lovat mig att visa mig lite hemlisar som jag på grund av hög ålder och viss oträning glömt bort. Detta ser jag fram emot. Hon kommer att assisteras av sin lilla syster ( en brajting till) som behöver lära sig en del (på grund av låg ålder)

Dagens pass gick med andra ord jättebra och snart är gubbaskrället 40 år igen. Har ju ställt in mig på att köra Risveden Terrängen nästa år igen och mitt mål nu är att kunna göra en kilometertid på min 5,8 km bana på 8.30, men det verkar vara ett sjuhelsikes hopp dit ner. Gör jag detta och får fortsätta skava på med hälsan i behåll, då kanske jag kan komma ner på en sluttid runt 2 timmar och 27 minuter. Då skulle jag bli riktigt glad. Då skulle jag förmodligen även kunna gå Rallamaarschens 4,4 mil och kanske komma runt på 9 timmar. Då har jag banne mig slagit två flugor på samma smäll. Här gäller det att träna på allt vad tygeln håller.

Dagens lunch gick också bra. Nötfärs som stekts med finhackad gul lök, grön chili, skånsk grovkornig senap och jordnötssmör. De ni mina vänner det är grejer det. Bondbönor, baby spenat och två små sparrispotatisar. En halv rå gul lök klämde jag till med också när jag ändå var i gång.
Nu är kvinnan och dottera på väg hem så det gäller att skyndsamt vattna blommorna, bära ut soporna och rätta till soffborden inne i rummet. Hej på ett tag!
pappa B

Ut i regnet skall vi gå, hatt och vantar tar vi på...

"Ivan den förskräcklige" eller Mr Magoo som han numera heter och jag skall trava iväg på våran lätta 5 kilometare idag. Ja, jag vet att regnet öser ner, men det skiter jag i och då måste Mr Magoo göra det samma. Det är bara att gaska upp sig trava iväg och se glad ut. Jag kanske till och med tar stavarna med mig, bara för syns skull. Folk man möter ler lite fånigt åt en när man kommer hackandes fram på promenadvägarna. Jag vet och känner vad det tycker; -Tur att gubbdjäveln hade stavarna att stötta sig på, annars hade han väl slagit omkull i backen, eller så kommer ett retligt -Har du glömt skidorna hemma? Och så skrattas det. Ofta kommer dessa kommentarer från tjocka sunkiga gubbar med WCT-overall och keps. Ibland har jag lust att gå fram och köra ena staven i skrevet på dem och flinade, stirrandes i deras av smärta uppspärrade ögon stilla säga -Skit på dig fetknopp! En vacker dag kommer jag att göra det eller varför inte en regnig dag, det spelar ingen roll.
Kvinnan är på Svenska Mässan, grabben i skolan och jäntan har sovmorgon, skolan har Studiedag idag. Ganska stillsamt här hemma med andra ord.
pappa B

Thaimat igår, träning idag...

Här åt "Skogarnas Konung" och jag mat igår. Nere på den fina restaurangen bakom Coop i Bäckebol. Vi var en runda och handlade nya skor till pappa B och lite tröjor så jag slipper tvätta efter passen varje dag. Här serverar de buffé med många goda och fräscha rätter. Lite i dyraste laget, 85 kronor ligger lite högt, tycker jag.

Spökerna förföljer mig!
Jag hatar allt detta med Halloween, detta amerikanska påhitt som kommit som en mindre orkan in över Sverige. Visst, vi skall minnas och hedra våra avlidna släktingar och vänner men inte genom att spöka ut oss till zombies och häxor och fan vet allt. det finns ju så många spöken vandrarnde omkring här i landet ändå. Ungarna knackar på dörren utklädda till monster och skriker -Bus eller godis? Visst det är skoj, när små söta påskgummor står därutanför. Vid Halloween skriker jag tillbaka BUUUUS!!! och så ger jag ungarna vasin grabbnäve med okokta makaroner i påsarna. I fjol kom ingen av dem tillbaka men nu har det ju vuxit upp en genartion till så jag förbereder mig med fullkornsmakaroner även i år.
Till och med lilla Hanna på gymmet har dekorerat med pumpor och spendelnät runt disken....

Passet gick bra, men jag kännde mig lite klen måste jag säga. Nu har jag plockat fram stavarna (inte sådana försedda med teleskop effekt utan vanliga) och skall trampa iväg på Sjörundan. Måste öka förbränningen så att även vågens visare rör på sig neråt och inte bara måttbandet. Vi hörs säkert längre fram idag.
pappa B

Stavgång och benlyft...

Hu är hela familjen inriktad på att bli pinnar!"Skogarnas Konung" ville låna mina stavar igår när vi skulle gå 5 kilometar´n. -Visst sa jag och han brakade iväg som en helikopter viftandes med stavarna åt alla håll. -Stopp och belägg ropade jag men han fortsatte i ett mördande tempo. Efter 200 meter tog det tvärstopp. Då var han beredd på att vända och gå hem igen. Förbannade dessa stavar som fått honom att starta så häftigt och han slängde dem till mig och sa att de här kan du ta, själv.
-HJörrududu, det var ju du själv som ville låna dem och testa, varför stannade du inte och lyssnade då jag ropade åt dig, och varför vevade du med stavarna som rotorn på en helikopter?
-Va, sa han och tittade på mig.
Fem minuter instruktion och han gick stavgång som en hel karl. -Det här var ju bra pappa, sa han och ville sedan inte lämna tillbaka pinnarna.

Hemkommen blev det höga benlyft, magrullarn och situps. Efter bara några dagar så klarar jag att få upp axlarna också, en liten bit, men ändå. Så fort kulan minskar ju högre upp kommer jag.
Vikten ner och situppsen upp, bra kombination.
Nu skall jag ut och köpa ett fiskekort, han inte med detta igår för affären stängde tidigt.
pappa B