Livet genom ett driksglas på balkongen...

Tänk vad mycket man kan göra med en digital kamera, ett driksglas och lite fantasi. Vrid och snurra glaset så att man får så bra skärpa som möjligt (automatskärpan fungerar dåligt. Här har jag fotograferat våa balkonglådor med kryddor på den övre bilden och vår innergård på den undre.

Rätt festliga bilder som man kan göra lite tavlor av om man känner för det. Man kan experimentera med olika sorters glas och få fram roliga effekter, mönstrade glas, släta glas och till och med runda glas som ger lite fisheye effekt om du har tur.
Ut på balkongen och ta med dig några glas så skall du se att folk börjar undra vad du sysslar med då de får se dina bilder.

Idag gäller det att sitta blixtstilla i skinnsoffan. Nu har vi röjt hela huset så nu är det rast vila som gäller i ett par dagar. Kanske lite slötittande på TV:n vara med och kolla Idol som drar igång. Mord på små barn ligger inte för kvinnan och mig så den omtalade serien som startar i kväll slipper oss som tittare. Får väl se vad vi hittar på.
pappa B

Bågen över Angered och förlust för Göteborg FC

Oavsett vad man säger nu när sommeran har packat ihop så är även hösten mad alla musiga färger väldigt vackert. Hänger det som här i Göteborg ofta en regnskur över våra huvuden så kan man uppleva en stilig regnbåge då och då.
Här var jag med och passade på att föreviga den här vackra bågen som lade sig över vår nybyggda bussterminal här i Angered. Min iPhone 5:a är riktigt bra och det är bra att den finns med i byxfickan dagligen.
Huruvida det finns en kista med guldpengar där bågen börjar och slutar det vet jag inte. Har aldrig haft tid att titta efter och förmodligen skulle jag aldrig hinna fram innan den försvann.
På tal om att försvinna. Försvann, det gjorde guldchanserna för mina små damer i Göteborg FC och en dummare kommentar då det gäller fotboll har jag aldrig hört. Detta kom från tränaren, ikonen Torbjörn Nilsson, -Vi trodde inte att de var så jäkla bra! 540 åskådare såg när Malmö spelade byxorna av Göteborgskorna och vann lätt med hela 5-0. Vad skall man skylla på? Att den avhoppade målsprutan Jodie Taylor klivit av på grund av personliga skäl? Nej det är för enkelt. Att man missade att värva nytt innan transferfönstret slog igen med en smäll? Det är för enkelt detta med. Saken är den att man helt enkelt är för dåliga, punkt och slut. Sedan skiter jag i om tränaren Torbjörn Nilsson är en gammal "ängel" av hög dignitet i Göteborg. In med en elak jugge som ser damerna som fotbolls spelare och inte några man skall sjunga vaggvisor för när klockan blivit 20.00. Göteborg FC har blivit ett ullidullgäng, så är det bara. Då vinner man inte mot tuffa skånskor med tuppkam.

Hösten har även satt sina spår på vår gård på Fjäderharvsgatan i Angered. En plats som smakar illa i de flestas munnar. En plats som vi som bor här älskar och är stolta över. Visst händer det skit och rackartyg här också, ganska ofta faktiskt men det gör det på flera ställen i Göteborg. Vad vi har som de andra områdena saknar är naturen och närheten till den. Hos oss finns den bakom knuten. Hela Vättlefjäll breder ut sig med vandringsleder, sjöar och rejäla skogar.
Själva bostadsområdet runt Angereds Centrum är ingenting att skryta om. Här saknas det ganska mycket men man bygger och grejar för att försöka få det lite gemytligare, inte mins nu med en ny Idrottshall och det nya sjukhuset. Bostadsbolaget Poseidon haltar betänkligt med eftersatt service och det enda som sker är höjning av hyrorna. Att höstvindarna blåser in genom balkongdörrar och otätade fönster det skiter man i, här uppe i Nordost går deras agerande på halvfart. De får ju ändå sina lägenheter uthyrda då de sociala myndigheterna förmodligen står för den största delen av beståndet. De enda som fungerar, och detta väldigt bra är tjejerna/grabbarna, som sköter underhållet på våra gårdar. Duktiga, glada och någonting som Poseidon verkligen borde vara stolta över. Resten av servicen är skit!
Nu skall jag åka över älven för att skaffa mig en vattenflaska med lång pip som jag kan ha i ryggan när jag snart skall traska iväg på Risveden Terrängen. Vi syns säkert....

Minsta fiskaren fick största fisken...

Trots blött väder och ganska friska vindar så hade Majornas Sportfiskeklubbs Tjejmete lockat över 125 tappra damer i alla åldrar. Hela kanalen kantades av rosa metspön och det grinades illa åt de små sprattliga maggots som man fick sätta på kroken. Fisk fanns det gott om och stämningen var på topp trots vädergudarnas spökeri med vädret.

-Nästan rekord, sa gubbarna vid sekretariatet när jag frågade hur många som var anmälda. Och man räknade in drygt 125 deltagare så alla rosa metspön tog slut. Väldigt många fick fisk och det bjöds på flera olika stilar. Några av småtjejerna tröttnade efter ett tag och tog sig en macka med nallepålägg och lät kroken ligga kvar på torra land. De riktiga metar entusiasterna hade full utrustning och satt koncentrerade och kollade sina flöten. Största fisken fick den minsta deltagaren och stolt visar hon upp sin fina abborre för mig när jag tittade förbi. -Jag blev kletig och händerna , sa hon och log med hela ansiktet. Stolt pappa var med och krokade av när hon landade bumlingen.

Roligt att se så många kvinnor fiska och visst finns det många av de som fanns med idag som även är duktiga sportfiskare även när det inte är tävling. Sportfiskeklubben Fjällorna fanns med och hjälpte till och här fick man en fin chans att värva nya medlemmar till den riksomfattade tjejklubben.

idel glada miner trots att regnkappor och regnställ åkte på. Men som experterna säger, det finna aldrig något dåligt väder, bara felaktiga kläder. Vem som vann hela tävlingen det har jag ingen koll på just nu men det skall bli kul att se vilken vikt segraren lyckades rycka ihop under de timmar som tävlingen pågick.
pappa B

Vackra blommor uppe på berget och älsklingen ser som en hök!

Kan ni fatta att denna vackra lilja, som bara blommar en dag är stöldbegärlig? Jodå, den växer uppe hos Stefan och Bitten (min andra fru) uppe på deras altan. Men tror ni inte att någon långfingrig sate varit framme och brutit av ett par. Vad nu detta skall vara bra för.
Min lilla gumma här hemma, (Stefans andra fru) mår efter omständigheterna mycket bra. Synen börjar så sakta skärpa till sig efter operationen, ljuskänsligheten börjar avta och pupillerna har återgått till normal storlek. Det känns helt fantastiskt måste jag säga.....

Jag håller med de gamla arabiska sederna där man klippte en hand på tjuvarna. Men utförde man samma straffpåföljd här i Sverige då skulle sjuksystemet helt raseras, det är nog djävligt som det är och skulle alla handlösa figurer som valsar omkring och tar och saboterar andras saker få sjukersättning då pajade hela systemet direkt. I alla fall här uppe i Nordost. Nu är helgen slut och den härliga sega måndagen kommer snart smygande. Solen har varit lite blyg de senaste dagarna men ändå är det skapligt höstväder må man säga. Åskat har det gjort men det är bara häftigt tycker jag. Blodtrycket är återställt via rödbets saft och ökad träning och minskning av kolhydrater. Nu är gubbaskrället på väg att bli normal igen, rakt igenom. Fötter, armbågar och knän fungerar skapligt och humöret är det inget fel på. Nu är det dags att tippa ner i slafen så gå och lägg er ni med så hörs vi under morgondagen
pappa B

"Små sår och fattiga föräldrar skall man inte förakta"

Tusen tack för alla grattishälsningar jag fick!

Det värmer hjärtat att se att så många grattar det här gamla istadige mannen. Det blev en stressig men väldigt fin dag för mig. Naturligtvis började det hela innan jag vaknade med sång (ingen änglamusik, men ändå) och present på sängkanten, fika med Budapest längd och så drog det hela igång med dunder och brak.
Oach tänk vilket kiv det hade blivit om jag hade haft en svartsjuk kvinna. Inte för alla kramar som kom via mailen, men de två rosorna som kom med bud och en liten hälsning -Grattis och hurra på din 70-års dag. Pôss på Dig,
Önskar Anna!
Vi syns ikväll.


Vilket jubel det bröt ut bland gästerna och jag anade givetvis ugglor i mossen. Förvisso känner jag många Annor men detta var för enkelt. Direkt föll mina misstankar på lurifaxen, gamle kompisen Ingo Pingo i Alingsås för han har alltid ett helt rävgryt bakom örat.
Idag var det dags att ställa sig upp i tidig arla. Kvinnan skulle upp till Stockholm och operera sina ögon. Jag skulle med som stöd. Via ett smärre gatlopp genom stan så hamnade vi hos Proforma och damp ner i en soffa. Nästan i tid.

Nu sitter min lilla lärka i sina svarta solglasögon. Bort har originallinsen i ögat farit och nya multifocala linser från Carl Zeiss har stoppats in i ögonen. Nu har hon banne mig värre optik där än jag har i mina kameror. Det värsta av allt nu kan jag inte fuska i någonting för hon kommer att se som en hök i framtiden. Både på nära och långt håll, det gäller att vara på sin vakt.

Supertåget!'
Vi valde att åka "Blå Tåget" hem och det skall jag säga att här var det service, god stämning och valuta för pengarna. Vi bänkade oss i restaurangvagnen och där servades vi blixtsnabbt av lilla pigga Tina. Kollade menyn och fastnade för Ameriklansk hängmörad biff där vi valde port den buljong kokta potatisen och fick kocken, "Hr Nilssons" specialsyrade grönsaker i stället, gott så in i bänken. Varsitt glas rött och sedan en rejäl bägare irländskt kaffe med massor av grädde på toppen. Trots sugrör så slank den jäkeln ner fortare än vad tåget gick.

Kocken på restauragngvagnen "Hr Nilssons" special *****

En riktig restaurangvagn med vita dukar på borden, riktigt porslin och vanliga glas. Kniv och gaffel av svenskt rostfritt stål, inge vit plast här inte och bara glada miner från personalen. Här har SJ mycket att lära heder åt "Blå Tåget" och vill du ha en trevlig hemresa så välj det näsa gång du skall hem från Stockholm. Därifrån åker man alltid hem.
Nu väntar sängen och upplysningsvis kan jag meddela bara för att reta några av mina värsta fiender att gubben har gått ner 4 kg sedan jag kom hem från Lappland, så de så.
pappa B

Skräp och vacker himmel..

Var nere vid Centralen sent i går kväll för att träffa Anna, marknadschefen på Inlandsbanan, eller rättare sagt före detta, hon skall ta hand om Kungsbacka efter semestern. Vi han få en trevlig pratstund medan vi väntade på hennes sambo, som kom farande från Östersund. Ett nytt bevis på att detta med "surjämtar" är lika orealistiskt som alla skämt om norrmännen. En glad prick som skakade hand som en karl och hade glimten i ögat. Ett fint par de här två...

Idag stod luften stilla över hela Angered och det var som att promenera runt i en bastu. Flera jag träffade kippade nästan efter andan och tyckte nog inte att det var så smart att ge sig ut på en långpromenad i hettan.
Naturligtvis så small det rätt som det var fast åskvädret drog ganska snabbt förbi men det han komma några stänk med regn en stund. Skönt för både oss och blomstren ute i backarna, och svampen! Snart är det dags att gå ut och leta efter di gule.
GAIS förlorade efter en strulig tillställning med Varbergare som verkade ha betalat domaren, men skit samma bollen är ju rund så det är bara att kicka vidare. Om några dagar blir det TV-tittande igen när VM i friidrott drar igång i Moskva. Svenska lagledningen tror på fyra medaljer, jag tror på en. En guldmedalj dessutom! Vår nya svenska, lilla solbrända Arigawi springer brallorna av de andra i femtonhundra meters loppet. Sen är det stopp! Möjligtvis får vi någon annan finalplats om någon diskas eller skadar sig.
Nu skall jag försöka baka lite goda LCHF kakor som man kan stoppa i sig till kvällskaffet. Hej på ett tag.
pappa B

"Vänliga ord kan locka till och med en orm ur hans håla"

Det här satt bra...

Tänk bara en, eller ett par små wirreskvättar i glada vänners lag kan påverka en ålderstigen man som jag.
Efter en wirre började himlen plötslligt spricka upp, heja himlen, efter två wirrar så blev det plötsligt  vackert väder som tusan och det inbjuder
ju till fiskesafari? Inbjuder till smygfiske efter Porjusbäckens forell uppe på Porjusberget. Kanske vi får någon lokal sponsor att bjussa lite där.
Jätten Anders Jonsson ställer gärna upp och bättre guide kan vi inte få.

Min expert för Porjusbäcks fisket min kompis Anders Jonsson, han är född i byn, kan varenda tuva, stubbe och stig som har med den här bäcken att göra.. Han skall få visa pressen hur man gör när man "Indianfiskar" utan tillrop, prassel och andra klunserier. ....det är Anders som skall avgöra vem som kan "Indianfiska" eller ej. Var beredd på en fantastiskt fint prisbord skänkt av fiskeentusiaster runt om i landet.
Här kan man även få möta björn på nära håll.  En av de starke män som driver utvecklingen hårt framåt i Norrland. Kent Öberg med hjärta i Porjus kan ju få en minut och berätta om hur djävla bra det är att bo i Lappland.) Kent riktar ofta sin kamera mot viken där han bor. Kent visst tusan vill du vara med på detta :) Denna fantastiska press-resa kommer att genomföras någon gång i augusti nästa år :)
Pappa B

Astrött och i dålig form..

Med 15 kilometer i benen 12,5 av dem i mycket högt tempo och i flera sega motlut så mår jag som en potta skit idag. Inte träningsvärk men ont ändå, seg och utan motivation sitter jag här i skrubben och försöker hitta på något att skriva om. Tänkte göra omstart nere på gymmet efter två månader med fryst gymkort, men jag orkar inte masa mig ner till maskinerna och det spänstiga folket i källaren här i Angereds centrum. Jag står över och förlägger starten till en annan dag.

Jag kanske kan rycka upp mig om några timmar och ändra mig, vem vet. Önskar att jag varit i lika god form som Porjustallen här bredvid.
pappa B

Kolla vilken liten gullig kompis jag har....

Vi skulle träffas idag för att prata lite sponsring inför vårt fiskeprojekt "58 vatten på 365 dagar". Då dök hon upp med ett vackert paket under armen, flinae och sa, -Grattis Dunderklumpen, det är ju din dag snart så du får en present redan idag, och så kom det där finurliga lilla leendet. -Du måste öppna det nu!

Under våra korta fisketurer så här långt så har jag jäklas lite med hennes förkärlek till rosa. Hon har nästa alltid en eller ett par rosa drag/spinnare/jiggar i lådan, hon har rosa lina på rullen och, ja lite rosa överallt.

Vad tror ni att jag fick i paketet?
Just det, jag fick en rosa liten Morakniv i slida och en vacker rosa Vattenflaska. Jag förstår vinken. Håll käft om allt rosa i framtiden, fiska på bara. :)

Naturligtvi fick hon en kram vi skrattade gott och numera kan jag stoltsera runt i skogen med en liten rosa Moring (vass som ett rakblad) i bältet och en lika rosa vattenflaska i ryggan. Tack lilla Dockan Frida, du e allt en go liten e du!
pappa B

Små grodorna, små grodorna är lustiga att se...

Här i Göteborg hoppar det omkring massor av grodor dagarna igenom. De kommunala beslutsfattarna, för att inte tala om Västtrafik, landets sämsta kommunikationsföretag, migrationsverkets flanell pyjamasklädda beslutsfattare och inte minst kriminalvården som låter en underbemannad personal ta ansvar för psykiskt störda mördare i "lyxhotellet" utefter Gråbovägen. Utöver detta flanerar en hel hoper knäppgökar inklusive mig själv omkring i ytterområderna här i Göteborg och tycker en massa men sällan får vi tummen ur, det blir mest gnäll. Med andra ord, -stora verkstäder, utan verktyg.
Den här lilla grodan på bilden är dock oskyldig. Den pissade i handen på Sinikka uppe i Anten och det var rätt åt henne. Varför skulle hon plocka upp den? Vem vet han eller hon kanske var på friarstråt?
pappa B