fredag 24 juli 2009

Sverige närmar sig oroväckande fort...

Att gå och lägga sig med en sådan här bild utanför täldöppningen är banne mig inte fy skam. Sov knaggligt den här natten och var tvungen att smyga upp halv fem för att "skaka hand med en god vän" och sedan var det omöjligt att sova. Låg och snurrade som en wobbler i sovsäcken och detta resulterade ju i att snart var hela gänget på fötter. Snabb frukost, ner med huset (tältet) i sin påse. Tryckte in allt i Passaten och rullade mot den svenska gränsen.
Svängde in och tittade på monumentet från andra världskriget som fanns i Gratangen och rullade sedan iväg mot Narvik. Gjorde ett mycket kort stopp i staden. Stannade till vid några några andra monument då "Skogarnas Konung" verkligen är intresserad av vår historia, både förr och i nutid.
Här gjorde tyskarna sin svåraste förlust och flera svenskar fanns på plats för att bistå våra grannar, så även trollens farfar som låg posterad vid gränsen i Vassijaure i nästan 2 år. Vi gled in i Sverige via Riksgränsen strax före 16.00. Här började regnet, men vadå? Den vackra Lapporten hälsade oss välkommen hem till gamla svedala igen och man var bara tvungen att gå ut och ta en bild. Några telefonsamtal från de högsta höjderna (3:s reklamkampanjer är missledande och skall genast anmälas vid hermkomsten, otillbördig marknadsföring kallas det då man utger sig för att vara bäst och så slutar deras system att fungera 100 meter norr om Uppsala)till kusinen i Kiruna resluterade i att vi körde in till världens fd. största stad med glatt humör och vissheten om att få kura ihop sig i en vanlig säng igen.
pappa B

3 kommentarer:

Synnøve. sa...

Morn.
Jag tappar nästan andan när jag ser alla dina fina bilder.
Det är så härligt att se.
Förstår att det varit en knallfin semester. Trots lite regn annat.
Men jag reagerade på det där Tirpitz museumet. Men det är ju tursister de lever av, så varför inte bjussa på en omvisning? Jag hade gått fram och sparkat killen på smalbenet och ropat achtung spitfire alltså! Dit åker vi alltså INTE....

Jag förstår Skogarnas Konung när det gäller draget. Vet inte hur många jag satt fast och slitit loss när vi fiskade. De fastnar i tång och tare.
Hälsa honom och säg att han inte är ensam om det.

Nu ska jag fixa klart min solbärssaft, eller svartavinbär som det heter på svenska.
Sänder över en flaska.
Ha det gott och kör försikrigt.
Klems Synne.

lurigopalia sa...

Du har gett dina barn en gåva som är bättre än alla prylar i världen. Det är lyckliga minnen av en underbar resa. Det har man med sig resten av livet och kan aldrig förlora.Och du har ju själv fått en upplevelse. Och är det inte första gången där, är det härligt att se det igen genom barnens ögon och se deras glädje.

skatan sa...

Sååå himla vackert. Själv har jag kommit tillbaka från Jämtland som fick mig att sucka av beundran, trots regnet. Har verkligen förstått att jag har en landsända, den norra, att upptäcka. Det är inte många gånger hittills som jag varit norr om Dalälven.
Kramar!
(3:s reklam gjorde också att jag köpte just deras mobila "stick". Det enda som fungerar norrut ordentligt tycks fortfarande bara vara Telia *suck*)