Starten har gått, 12.000 par fötter rusar iväg...

En sista bild utöver delar av centrum i Rotterdam. Och en Mölla, givetvis. Tulpaner och träskor det struntar jag i. Nu återstår bara det stora och festliga ABN AMRO Maraton loppet genom staden och sedan blir det kram och avskedsföreställning på en alldeles specielll rstaurang för Kim och mig. Men först svettas vi lite, fram med linementsflaskan så kör vi...
Det här är loppets fyra, Eliud Kiptanui ifrån Kenya. Vann gjorde hans landsman, Wilson Chebet som körde skiten av de övriga den sista kilometern Hans segrartid 2.05.27 är strålande. Det var solbrända killar, de första sju över mållinjen. Sedan kom en hemmalöpare till publikens stora jubel. Bistra miner redan från starten, jag undrar hur de såg ut 4 mil senare på dagen. Det är alltid roligt att se när ett maratonlopp startar. det påminner mig om de gånger samerna där hemma flyttade sina renar över Storlule, sjön som ligger nedanför den lilla byn Porjus.
Många färgstarka löpare ställer upp vid sådana här tävlingar och de gör det oftast väldigt bra. Inga bestämda tider att passa, man försöker bara att ta sig runt och de som gör det är alla värdiga vinnare. Hur gick det då för vår egen lilla Brian då? Jo han var i fin form, men efter 29 km så trampade han på en sten så illa att den träffade mitt under hålfoten där har han haft en skada tidigare. Nu ger ju inte en viking upp i första taget så Brian knatade i mål och föll ner framför tävlingsläkaren efter målgång. Blysam placering, 77:a men tiden 2.36.39 med skadad fot talar sitt tydliga språk. Här finns det mer att hämta. Hade Brian fått vara OK, så hade han säkert hamnat nere på 30:e plats och med en tid på runt 2.28. Brian skulle röntga sig vid hemkomsten till Sverige och vi håller tummarna på att det inte var något allvarligt med foten. Nu utgår vi från 2.28 och så skall Brian försöka sänka sitt pers med 10 minuter under de närmaste åren. Det blir en bok -Tio Tunga Minuter- som vi ger ut tillsammans Brian och jag.
Detta är Hollands kvinnliga express, Hilda Kibet med ett personbästa på 2.26.38 som tar emot folkets jubel efter loppet. Har slarvat bort damernas prislista vilket inte är likt mig då det är herrarnas, som brukar försvinna först. Men jag skall berätta i morgon.Både vem som vann och hur det gick för Hilda. Den här gossen han viftade på så det var risk att han skulle lyfta och flyga i mål. Överlycklig över att se målskynket och höra publikens jubel visade han sin glädje. Stort jubel bland publikleden....
"The Race Is Over" det är dags att packa ihop och bege sig hem igen. Så var det även för mig med, men först skulle vi göra ett sent besök på en riktig vitlöksrestaurang, Knoflookrestaurant Look en pärla för oss som älskar vitlök och struntar i vad grannen säger. Men detta återkommer jag med i morgon förmiddag, kanske redan innan solen gått upp...Sov så gott mina vänner
pappa B