Fest i byn!

Högtryck i pionjärernas by. Tidigt på fredagens morgon startade ett glatt gäng från Gällivare för att promenera iväg de 4,4 milen ner till Porjus. En dryg timme senare startade ett nytt gäng från Stubbabäcken, de som gick den Lilla varianten av Rallarmarschen sin 2,3 mil långa promenad. Det var 54 startande på den långa delen och 55 som gick den korta.
Förhoppningsvis kommer antalet deltagare att öka allt efter det att fler går och fler pratar om denna fina marsch i rallarnas spår.

På kvällen festade man loss nere i tälten man satt upp nere på festplatsen i byn. God mat och massor av öl och stora delar av byn fanns på plats för att ha en trevlig kväll tillsammans. Bra liveband lirade så stickor och strån yrde och det unga Porjus visade upp sina dansanta talanger för oss gamlingar, till och med uppe på bordet. Bra jobbat tjejer håll liv i alla gamla gubbar och käringar i byn det behövs sannerligen...

Flera hemvändare syntes till och det är riktigt roligt att se byn leva upp om inte bara för ett par dagar så i alla fall. För mig är det verkligen roligt att komma hem och få träffa mina gamla kompisar även om de blir allt färre med tidens gång. Den nya Porjusbon känner man ju knappast igen vilket är lite tråkigt. Fast det är väl tidens gång.

När man är på resande fot är det alltid bra att ha med sig ett riktigt teleobjektiv. Här har jag fotograferat Porjus järnvägsstation och vandrarhemmet uppifrån Porjusberget. Stativ är ett måste med så långa gluggar men givetvis hade jag mitt hemma i skrubben i Angered så den här bilden är tagen på fri hand med ett 1000 mm tele. Därför är den lite oskarp.

Min gode vän och vapendragare Anders och jag tog hand om en Porjusflicka som kommit hem på besök. Berit och hennes dotter Monne. Körde lite runt och tittade på en del gamla fina ställen. Platser som Berit hade glömt bort och som Monne aldrig hade hört talas om. Hon var braa en liten knodd då hon var i byn sist.

Porjustallen -Sveriges äldsta tall? Enligt skogsexpertisen någonstans mellan 700-800 år gammal. Står stor och stolt uppe på Porjusberget och spanar ut över byn. Tärd av väder och vind men för stark för stormarna att bryta ner. Tallens omfång är 3,81 meter i brösthöjd.
Tror att den mår extra bra av att bli kramad av tjejerna denna soliga sommardag uppe på berget.

Besökte Jokkmokk vilket inte tog så lång tid men passade på att äta lite souvas i Vaikijaur. Mer om denna changtila anrättning längre fram i veckan. Stannade till vid den gamla stenbron (Sveriges längsta stenbro för järnvägstrafik) så att flickorna fick se detta mästarbygge. Plockar man bort en sten så faller hela bron?
Nu blir det till att uträtta något mer seriöst än att bara skriva blogg. Men vi hörs nog en gång till innan mörkret faller. Det gör det aldrig hemma i Porjus den här tiden på året.
pappa B