Blixtsnabbt fick vi ett elegant glas i handen. Med sockrad kant och starkt innehåll klev vi in i årets kräfskiva!
Bitten och Stefan hade laddat upp så det stod härliga till. En supergod paj på västerbottensost med lite vodka, härlig akvavit och öl mod. Småland. Med lustiga hattar (små färglada stjutaj) kastade vi oss över läckerheterna.
Under högt sörplande skrapades skallar och klor rena. Alltefter som kräftorna försvann steg stämningen och akvavit årgång 10 förbrukades i snabb takt. Sedan var det dags för akvavit årg.12 där nivån sjönk snabbt medan stämningen steg. Ostar, grönsaker ja allt fanns på bordet och jag åt så att ögonen höll på att trilla ur skallen. Förste hattpajare blev Steffe. Han fick både knyta och tejpa fast gummisnodden. Förmodligen var det hans avsaknad av ludd på skallen som gjorde att stjuten gled omkring fritt på hans huvud. Vi hårbeklädda hade hattarna intakt och dessa kan återanvändas nästa år. I och med detta har jag fixat en kräftskiva nästa år också. Smart va?
Jag blev naturligtvis i hatten och detta var enbart trevligt jag varken kräktes på finrumsmattan eller tog värdinnan på tuttarna. Ej heller pinkade jag i någon blomkruka eller slog sönder porslinet. Med andra ord var jag som vanligt en snäll, timid gammal man. Forslades senare på småtimmarna hem av min kvinna.(Fick med mig rätt fru hem) promenerandes ner från berget och in mellan husen här på Fjäderharv.
En sak är säker, det kommer inte att dröja länge innan det är ny fest på gång, blir kanske en spansk afton fram i höst. Tusen tack kära vänner, detta har ni inte gjort för sista gången.
pappa B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar