Tack Inlandsbanan för att du finns.!

Sista kvällen i Porjus. Lasse står inne i vår lilla lägenhet på vandrarhemmet Artic och begrundar midnattsolen som håller på att klättra upp över Storlule som ligger spegelblank utanför vårt fönster. Steffe han sover

sin skönhetssömn och endast tomtarna är vakna. Bakom ryggen på Lasse hänger ett fotografi på ett flammande norrsken som Patricia, hon som driver vandrarhemmet har tagit. Lite kontraster på samma gång, midnattsol och norrsken.

Klockan är strax före 8 och semaforen på perongen utanför Porjus stationshus är vriden till stopp. Inlandsbanans motorvagn har lämnat Gällivare på väg ner mot Östersund. Vi är redo att ta farväl av min lilla hemby och dra hemåt

Nästan en hel vecka med massor av "skaka hand" och snack är avklarad. Stefan längtar hem medans Lasse gärna hade stannat ett par dagar till. Anders kommer traskande genom skogen för att säga adjö och det uppstår en lite tung stämning nere på perongen. Motorvagnen saktar in, vi hoppar på vinkar hej till Anders och börjar nedresan mot Östersund.

Klockan är 21,38 när vi rullar in på Östersunds C. Motorvagnen får åka in i lokstallet, lokföraren får äntligen, efter en på tok för lång och ansvarsfull dag vila några timmar innan nästa pass. Tågvärdinnan samlar i hop sina papper och avslutar också sitt pass.
Den här resan gick det ganska bra ändå, En renkalv fick sätta livet till och några älgar både ko med kalv och en stor tjur passerade kupéfönstret den här gången.

En vacker syn mötte oss då vi tog en sväng ut i Östersund efter att ha installerat oss i rummet på Vandrarhemmet Rallaren. Två spänstiga damer visade oss vägen upp till centrum, eller rättare sagt vi följde bara efter...
Mat skulle intagas då vi var ganska hungriga och trötta...


Det blev en av de godaste hamburgare jag ätit, Lasse åt oxfile och pasta mean Stefan avvek och gick för att få sig en enkel korv med bröd. Lasse och jag fortsatte upp till centrum och tog oss en sista kvällspromenad innan vi gick tillbaka till vandrarhemmet. Åskan låg i luften och det var en tryckande värme som gjorde att tröjan klibbade fast på kroppen..

Men...det skulle bli varmare!

Klockan 07.00 rullade vi och vår packning iväg ner till Östersunds C och blandade oss med en salig samlig resenärer som skulle vidare åt olika håll. Vår motorvagn rullade in och Gunnar, vår lokförare från uppresan var tillbaka bland spakarna. Hej då Östersund nu har vi siktet inställt mot Mora....
En del smarta damer hade en egen stol att sitta på inne i väntsalen i Östersund. Något för gamla gubbar att tänka på till nästa gång.


Allt gick som smort och den passagerare, "experten" som for farm och tillbaka som en skållad råtta, inne i motorvagnen mellan sin sittplats och lokföraren kom på än den ena anledningen till att dieselmotorerna inte verkade fungera som de skulle fick till slut rätt. Tågvärden tog upp beställningar på dem som villa ha macka eller Sverigs godaste kanelbulle när vi skulle komma till Fågelsjö. Då var vi strax utanför Sveg. Dit kom vi men inte därifrån. Buss tillkallades och vi flyttades snabbt och lätt över för att fortsätta resan mot Moa på Inlandsvägen i stället. Fågelsjöbagaren mötte upp efter vägen och vi blev alla bjudna på kanelbullar och de som beställt mackor fick dessa. "Experten" och hans söta fru hoppade av i Orsa, stackars Calle Moreus. Kaffe skulle vi dricka utanför bussen i Mora, det skippade vi.. Istället stoppade vi i oss en massa onyttig mat och kaffe inne på den lilla grillen vid Mora station.

Här var det tågbyte ner till Kristinehamn där Tågab tog över. Vi lastade in oss i en egen kupé och en glad tågvärd Magnus förklarade att där kunde vi sitta ända fram till Göteborg. När tåget rullade igång och Magnus öppnade den lilla kiosken ombord så var Stefan snabbt framme och handlade lite godis. Det blev aningen tyst i kupén meddan godispåsarna tömdes....Allt flöt på och klockan 21.45 klevvi av nere på Göteborgs Central, trötta och med skarvarnas dunkande fortfarande ringande i öronen så delade vi på oss Lasse tog spårvagnen hem till Hisingen och lilla Bitten hämtade upp sin överlyckliga lille man och sin andre man för vidarebefodran till Angered och Rannebergen...
Tack mina vänner för att ni hängde med "hem",  nu behöver ni inte längre grubbla över hur jag är, nu vet ni varför.
pappa B

Detta är en av de små detaljer jag ser fram emot nästa vecka...

Skall jag nu ikläda mig en sådan där rymddräckt för att försöka skulptera om kaggen så skall den i alla fall fyllas med lite god mat den sista veckan. Detta mina damer och herrar är en delikat räkbakelse, serverad hos Bergmans Fisk uppe i Vilhelmina. Den föste jag i mig bixtsnabbt förra året och det skall fösas in en till i år med, på vägen hem mot Göteborg igen.

Räkbakelse av sällan skådat slag. Superb och minst 5 stjärnor!

Har traskat på dryga 8 km och fått ihop nästan 12.000 steg (det kanske blir en vända ner till Centrum i Angered tur och retur innan jag stannar benen för i kväll, vi får se. Jag skulle försöka gena på vägen upp till min andra fru och Stefan så jag valde att ta trapporn på vägen upp. 97 steg och när jag kom till hälften så insåg jag att jag bara en timme tidigare hade kört ett tungt benpass på dryga timmen ner på Life.
Nåväl jag trippade på som en pissnödig eleant och kom upp till slut och helt utpumpad smög jag in hos mina vänner, föll ner på en köksstol och fick kaffe och smörgås. Tack för detta mina vänner. Jag tog den längre vägen ner, struntade i trapoorna utan skaffade mig lite fler steg i stället.

Deppade en stund efter Chiles stolpskott vid straffläggningen för jag hade önskat att de hade vunnit och de uppkäftiga brassarna hade fått gå i landssorg. Tji fick jag men nu väntar jag med spänning på att Tysklands stridsvagnar, om bara förbundskapteten kommer ihåg vilka han har på bänken, kör över dem rejält.

Bägge mina kamrater, medresenärerna, är laddade till max och jag kanske också skall börja fundera på vad jag skall ha med mig. Datorn, kameran allt kablage, wiskey, kalsingar, strumpor och bra skor. Det glada humöret packar jag ner strax innan tåget skall avgå.
Tag nu hand om era fruar och gör dem på smällen. Det börjar vara ont om svenskar på vår jord.

pappa B

"Ett gott sätt är bättre än ett gott utseende"

Nu drar det ihop sig..igen!

Här står ett av loken som drar Inlandsbanans glada resenärer norrut.
Klockan 07.45 äntrar tre glada filurer tåget ner i Göteborg för transport upp till Mora där det stora äventyret börjar.
Inlandsbanan här kommer vi med sång och musik och laddad kamera och mikrofon. Nu skall jag återigen åka med denna fantastiska järnväg ända upp till Gällivare. Två av mina nära mediakamrater har jag med mig. De vet inte vad som väntar dem :)
Jag hoppas verkligen att du hänger med och följer med oss på äventyret. Förhoppningsvis så bloggas det minst en gång om dagen under förutsättning att wifi-kontakten finns. Lite skrap på min webbradio som finns på sidan skall det också bli om det vill sig väl. Och vet ni vad? Den MC-burne reporten Ronald E Erson kommer att hålla koll på oss under resans gång. Ni kan lyssna på honom på Partille Radio88 mellan 7-10 varje dag. Missa inte detta, go musik lirar han också...
pappa B

Sovit i egen säng och laddad för nya äventyr

Hemma i Angered igen och nu börjar det jobbiga med hela turen. Alla bilder skall iordningställas, texter skall skrivas och minnet skall backas. Det har varit en helt fantastisk, underbar resa med Inlandsbanan och frågan är om inte detta borde ingå i barnens undervisning i grundskolan. Att få se och uppleva nästan hela vårt vackra land på insidan av Sverige.

Mitt försök till att blogga under resans gång har väl varit si och så då bilderna inte gjort sig rättvisa alla gånger, de har beskurits lite som de vill och faller inte alltid på plats med texten. Snabba texter då mottagningen hoppar och far när man smyger fram i skogen och ju högre upp man kommer ju sämre blir den. iPhone lägger ju också till och drar ifrån lite hur som helst ibland och detta kan ju ge vissa problem. Som när jag skrev "Fågelsjö nästa" och tryckte iväg utan att kolla. "Fågelskrämma nästa" skrev telefonen och visade upp en bild på tågvärdinnan Linda med Brittas bulle i hand. Tack och lov så såg Linda skämtet i det hela och det blev många glada skratt inne i tågen när vi lämnade Fågelsjö.

Nu skall jag återge min resa upp till Porjus i lite mer nyanserad form och lägga in fler och bättre bilder. iPhone 5:an tar bra bilder men programmet som blogger arbetar med, river ner en hel del kvalitet och anpassningen till texten blir inte bra heller. Men jag hade naturligtvis även med mig kameran, fattas bara.

Kommer att lägga ut några dagar av min vistelse både hemma i byn och på de ställen jag stannat till på under resans gång. Text med lite mer information som kanske kan falla i god jord hos dig. Vet ju att några av mina läsare både är globetrotters och glada resenärer/äventyrare. Jag hoppas att ni hänger med, kommenterar och funderar på om det inte vore hög tid att ni själv gjorde samma resa innan sommaren är slut eller tar med Inlandsbanan som alternativ när ni börjar planera inför nästa år..

pappa B

Havregrynsgröten uppäten och jag har resfeber?

Detta är inte sant. Under alla min år i kappsäck så har jag aldrig drabbats av någon form av resfeber. Detta i sin tur har retat min kvinna till vansinne, som tycker att det är högst onaturligt att inte vara lite nervig för en resa oavsett om den går till Johannesburg eller Danmark. Jag har aldrig över huvud taget reflekterat över detta tidigare.
Men nu jäklar har jag nog drabbats av resfeber lika förbannat. Vimsar omkring här hemma och plockar i grejer som jag skall ha med mig. Plockar fram och lägger lite här och där så chansen är stor att när väskan äntligen skall packas så missar jag väl hälften. I går testade jag till och med videokameran, både den rörliga  och stillbildsfunktonen. Kom på mig med att det har jag aldrig gjort tidigare i mitt liv, den skall bara funka punkt och slut. Men inte i går då gjorde jag en riktig genomgång, hm. Hoppas nu att den funkar efter detta, blir lite nervig faktiskt.

Ryggen är som den är och jag tar med mig det bälte jag fått låna av kompisen och sätter på mig det om och när jag kommer till Stubbavallen, då har jag halva och den värsta sträckan kvar hem till Porjus. Voltarensalva lär göra susen så jag får väl kleta på mig lite av den innan jag trampar iväg.
Den lilla datorn hänger med så att jag kan redovisa lite när jag väl kommit till lill-Kjelles lägenhet som jag fått låna. Han är go den grabben, bor med fjällan sin i Jokkmokk bara för att jag skall få tak över huvudet. Kanske det kommer en snutt från tågresan med, vi får väl se vad som händer och sker.

Idag skall jag ner och hämta ut min biljett så jag inte glömmer och vimsar bort detta. Har ett otroligt sug efter att gå ner på gymmet och köra ett pass men jag får stilla mig tills efter promenaden, då friskar jag på igen. Om ni visste vad frustrerande det är att inte gå ner och köra igenom ett pass, både på Crosstrainern och maskinerna. Men jag har fått stränga order av både kvinnan, barnen och några experter på träning att låta bli. Jag skall röra mig, göra lite gymnastik (jag gör mycket) som håller ryggen mjuk och musklerna smidiga så gott det går (även om det gör ont) så helt stillasittande/liggande är jag inte. Tre dagar kvar tills jag kliver på tåget. Håll i er Porjusbor, snart kommer gubben hem igen!
pappa B