Strålande insats av Lars, nu blir det bara bättre och bättre..

Magmaskinen blev extra tung för Lars idag och det skulle han bara ha. Idag lade vi om vår första månads pass både då det gäller promenaden och tiden nere på gymmet. Lars är grym!
Idag flyttade Lars sina numera 147 kilo tunga kropp inte mindre än 5,5 kilometer på en väg med två riktiga uppförsbackar. Detta mina vänner är den längsta promenad han har gjort under de senaste 20 åren.

Att passet nere på gymmet dessutom fick en helt annan vändning gjorde att Lars var riktigt slut när det hela var över. -Jädrar vad jag mår bra sa han då vi avslutade med en mugg fredagskaffe uppe i receptionen. Tyngre vikter och färre reps var det som gällde idag och som avslutning på ett mycket fint pass så fick han inviga sitt nya röda gummiband. Ingen avslutning som man längtar till men både nyttigt och stärkande för Hr Möllesjö. Som extra grädde på moset fick jag äntligen honom att skippa den illgula plastsäcken, typ syföreningsväska, som han släpat runt med som gympapåse. Nu har han en riktig rygga att ha sina träningskläder och vattenflaska i. Det sista han sa när vi skilldes åt var; -Om jag kan grea barnvakt, tror du vi kan köra en sväng på söndag runt 17.00? Det tror tusan det, vi kör allt vad tygeln håller, målet är fortfarande att ge tomten hicka, och dra innågot hål i livremmen när julen kommer.
pappa B

I morgon vässar vi Lars lite extra, nu ökar trycket...

Jag förstår om Lars lägger sina händer
i kors över bröstet. I morgon blir det tufft.

Den 8 november 1519 tågade Cortez och hans trupper i rask takt in i indianhövdingen Montezumas huvudstad i Mexiko. I morgon tågar jag och Lars ut på en runda betydligt längre än de rundor han gått tidigare. det är i morgon den 9 november som hans träning kommer att stegras. I morgon skall det slås rekord i promenerade och även nere på gymmet kommer det att bli betydligt tyngre än vanligt.

En annan som slagit rekord är Elvis Presley som den 9 november 1957, hade 8 låtar med på den engelska listan Topp 30. Det rekordet står sig nog än i dag. Lika glad, ja kanske till och med gladare är den kvinna som fick genomgå Skandinaviens första hjärttransplantation den 9 november 1983. Operationen genomfördes på Rikshospitalet i Oslo och kvinnan som fick ett nytt tickande hjärta var 22 år.
Idag har det varit vilodag och därför är den så förbannat lång. Snart kommer kvinnan hem och då blir det lite mysigare. Ivan den förskräcklige har fått träningsförbud av doktorn och mig, oavsett vad han själv tycker. Hans kraxande måste bli bra innan han släpps loss på gymgolvet och promenadväbgarna runt Angered. Tveksam tills hans "buggande" på Heden och vattengympa med tanterna också.
Nu återstår att se vad kvällen har att bjuda på. Naturligtvis myser vi ett par timmar i skinnsoffan med en god kopp te, gumman och jag innan det är dags att krypa under täcket.
Ha det så fint denna ärtsoppedags afton.
pappa B

Frosten ligger vit på taken, men pappa B han är redan vaken...

...jaha så kom då kung Bore smygande mellan husen i Angered. Han lade sitt vita skägg på hustaken och nu får man börja halka omkring på vägar och stigar när man skall ta sin promenad. Nåväl, vi har ju kort på Sportlife så det är bara att ta trappan ner i källaren och kliva på motionsbanden och traska på...

Idag är det tredje promenaden för vår vän Lars, som traskar runt och släpar på 149,5 kilo i onödan. Dessa skall vi nu sakta men säkert se till att han lastar av sig och får köpa helt ny garderob när sommaren kommer. Han är seg och har gett sig den på att köra med Ivan och mig för att lyckas. Det kommer han att göra och jag skall ge er rapporter om hans framgångar i jakten på de, i första hand 30 kilo som vi skall jobba bort tillsammans. Naturligtvis med hans goda minne. Nu har jag intagit min havregrynsgröt, laddat vattenflaskan och skall så sakteliga dra mig ner mot gymmet därifrån vi startar våra 3 kilometers promenad. Förhoppningsvis syns vi lite senare idag.
pappa B 

Hans livs tuffaste dag, men han fixade det..Grattis Lars!

Armarna i vädret, inte för att jubla över de tre minuter som han pressade tiden med, utan för att öppna upp luftintaget lite extra. Detta var Lars andra promenad och gymbesök, och tuffaste dag på länge. Han grejade detta med bravur och att förflytta 149,5 kilo, det är inte det lättaste man kan ha för sig en söndags eftermiddag. I vanliga fall flyttar han dom via en buss, vilken kan vara en av orsakerna till den stora kroppshydda som Lars lagt på sig.
Men nu skall den bort! I sakta mak skall Lars, Ivan den förskräcklige (som redan minskat 8 kilo) och jag se till att det rasar iväg 10 kilo fram till dess att tomten kommer. Ambitionen finns och efter promenaden så körde vi riktigt hårt nere på Sportlife i nästan två timmar. Grabben har gett sig fan på att återkomma till sitt forna jag och vill inte att kistlocket skall smälla igen på tok för tidigt.
Han är både seg och tuff och har ett jäkla glatt humör, vilket kan vara nog så värdefullt då han efter sin 10 kilos minskning skall få bära med sig en kasse med vikten i på en längre runda, bara för att få känna på vad onödigt mycket kilo han släpat runt på. Efterhand, som byxorna blir större och kaggen mindre så lastar jag på honom all den vikt han tappat bara för att ge honom känslan och tyngden så han inte återvänder till samma kropp igen...Han kanske får bära med sig tappade vikten på nästa runda, den som är lite längre, vi får väl se.
Straff? Nej så fan heller. Bonus, att få känna på vilken onödig vikt han stapplat runt med de senaste åren, satt sitt liv på spel och nu kan han bara släppa ner bördan och slå en klackspark över att själv ha trimmat till sig ett hälsosammare liv. En investering för framtiden inte enbart för honom själv utan för hans familj och hans föräldrar.
På onsdag kör vi igen så det ryker, vänta bara och då är Ivan den förskräcklige med och tjôtar han med.
pappa B

"En kropp utan krämpor, är en skattefri förmögenhet"

Snyggt jobbat Lars, du gav järnet!

Här är det slutspurten på våra 3 kilometer. Två glada figurer är snart i mål!

Här kommer vikingarna. Ivan den förskräcklige till vänster och Lars, en Svensk Oxe till höger. Idag var det premiär för Lars att starta sitt nya liv. Nu i första omgången skall 151 kilo förvandlas till 141. Sedan tar vi nya friska tag och om Gud vill och skorna håller så skall vår vän tappa ytterligare 10 kilo när snön börjar smälta.

Jag hade mätt upp en promenadväg på 3 km med lagom små knixar, två trappor och lite nerförslut. Lars klarade detta galant och skötte dessutom stavgången perfekt. Ivan däremot han går med sina stavar i fickan och skulle egentligen inte ha dem med sig. Men även den gubben är av mycket gott virke och tillsammans skall nog vi tre promenera av oss en ansenlig mängd kilo innan året är tillända.

Efter promenaden gick vi ner till Sportlife här i Angered, där Lars köpte sig ett guldkort och så körde vi lite lätt i en timme ungefär.

Jag kommer att berätta om Lars och de framsteg han kommer att göra bara för att visa er alla som håller på med olika bantningsmetoder att det går om man bara vill. Nu skall han och hans hustru även se över detta med LCHF för att få ordning på intaget av föda samtidigt som vi motionerar och tränar på gym.

Att Ivan hänger med, det visste jag redan för det har jag fått bevis på flera gånger tidigare och både han och jag hade föraningar om att Lars satsar seriöst på detta, vilket han bevisade med råge idag.

Nu laddar vi om och så kör vi vidare i jakten på Lars 10 kilo. På kuppen blir både jag och Ivan mindre med...

pappa B

"Den som vill leva länge och väl 

han dricker och äter med måtta och skäl".

Tänk vad tiden går...

Om ni tittar på den här bilden av dromedarfamiljen från Angered så ser ni tjockisen pappa B vinkandes och hållandes i en beduinmoped. Rund och trind hänger wirrekaggen över byxlinningen. Detta var i slutet av januari i fjol, matchvikt 97,7 kg näck. Vi firade "Skogarna Konungs" 14-årsdag nere i Hurgada, en superskön vecka där ungarna for omkring som fiskar och kvinnan latade sig i solen. Själv gick jag mest omkring mellan de olika serveringarna och fyllde på rom & cola glaset. Kan inte ligga stilla i mer än fem minuter med snoken pekandes mot solen.

...min satsning på att återfå lite av den figur som jag en gång i tiden
färdades runt med så startade jag en brutal jakt på kalorierna för 3 månader sedan. Nu tangerar jag 90 strecket men det verkar vara stört omöjligt att komma under denna magiska digitalsiffra. Men jag tänker banne mig inte ge mig. Ökade vikter och längre och snabbare promenader skall få ner vikten till 85. Målet var fram till Julafton, men jag var nog lite för optimistisk med den beräkningen, jag kanske inte fixar det men under 90 skall jag i alla fall även om jag får sitta i finsk bastu den sista veckan och bara intaga vatten. Håll tummarna att jag grejar detta.
pappa B