Hu jeda mig vad tiden runnit iväg...

Här briljerade man om att berätta lite anekdoter ur mitt liv och så blev det tvärstopp. Jäklar, säger jag bara. Plötsligt upptäckte en massa människor att de kunde ha lite nytta av den här gubben och då försvann alla timmar på Salming-klockan.
Så det kan bli. Nåväl, skam den som ger sig och de tre tappra läsarna som sitter kvar och har läst förra inlägget 673 gånger var de skall nu få lite nytt att ögna igenom. (von Axelklaff där uppe i Hälsningland, surnar rätt kraftigt just nu) Senare i kväll kommer jag med lits smått och gott. Kanske lite svartvita bilder från Paris, nu när våren verkar ha kommit på allvar. Paris kärlekens huvudstad, staden dit man inte skall resa ensam eller om man är ensam omedelbart skall se till att förälska sig i någon liten brutta på plats. Vartenda löv speglar kärlek, gatorna, bistron i hörnet nere vid Sein. Flanörerna och bokhandlarna längst med floden och konstnärerna under broarna som drömmer om framtida stordåd och en gyllene dans på dess liljor. Stilla er bara ett par timmar så lovar jag att återvända. Natten är lång
Salut!
Pappa B