torsdag 31 december 2009

Här sitter man, sista dagen på året....

Klockan visar 03.54 och snart är det dags att börja förbereda för kvällens firande. Jag brukar alltid bli lite tankfull på nyårsafton, ja lite vanligt full också, ibland. Men varje år så känner jag lite vemod över att behöva säga adjö till ett i mina ögon, oftast ett rätt så skapligt år. Visst, det har varit både upp och ner, som det förmodligen är för all oss här på planeten Jorden. Men med handen på hjärtat, vad firar i egentligen? Är det att det gamla året går ifrån oss eller är det att det nya kommer? Jag har inte blivit riktigt klok över detta. Att om några timmar ha tappat bort hela 2009, som vi har haft rätt så trevligt med och skåla in det nya som vi inte vet ett piss om. Det kanske blir det värsta året i våra liv! Det är ju ingenting att fira, eller hur? Sen blir vi verkligen skuldmedvetna, vi skall plötsligt börja tänka på alla som svälter i vår erbarmeliga värld det storsinta svenska samvetet svällar över och vi fyller Frälsningsarmens kokande grytor, alla hjälporganisationers plastburkar och önskeprogrammens konton med nya färska pengar. Fan, de fattiga och utslagna världen över mår lika dåligt även den 10 februari, den 18 mars, 12 april och förmodligen resten av hela 2010. Men just idag, i kväll då blir vi tunnhudade och mjuknackade. Jag lägger in en rätt så ålderstigen bild som jag tog nere i Kapstaden vid ett besök på en mycket berömd vingård. De här buteljerna går förmodligen inte att dricka, troligtvis är det 12% ättika av vinet. Men jag tycker ändå att den är vacker. Den visar en del av ett liv som stått stilla under en herrans massa år. Tiden den har rört på sig men flaskorna har stått där vinodlarens farfars far ställde dem en gång för väldigt länge sen.
Jag har inhandlat varsin hummer, Dessa kommer inte att gratineras, det få ni andra syssla med. Jag hettar upp dem en stund i spisens grill och äter dem varma med en kall lagomt syrlig sås på gräddfil, spetsad med lite lätt majonäs och ett par droppar tabacco. Däruti lite finhackd persilja, silverlök och en nypa dragon. En päronspäckad kalkon svensk (jag skiter i övrigt var någonstans kalkonerna steppat omkring, huvudsaken är att den är död och riktigt tillagad) Päronspäckad säger ni som fyller era kalkoner med katrinplommon och äppleklyftor. Just det. När ni plockar ut en knaprig, ihopskrumpen och torr fågel från spisen så lyfter jag fram en mjuk och saftig kalkon ur min spis. Äpplen och plommon suger upp all köttsaft från fågeln och köttet torkar ut. En kalkon fylld med päron blir saftig och fin med lite lagom sötma i köttet. Päronen lämnar saft istället för att stjäla kalkonens. Nykokt mandelpotatis, lite svartvinbärsgelé (från svärmor, i sötaste laget, gelén menar jag) och en riktigt mjuk gräddsås därtill. Snurrar ihop min prima vaniljglass i glassmaskinen och gör en varm chokladsås på riktigt mörk fin choklad, för oss vuxna spetsad med en skvätt Captain Morgan. I övrigt dricker vi enbart Herrljunga Cider, alkoholfri. När klockan slåt 00.00 pussar vi varandra alla fyra och gnager i oss ett rött (förhoppningsvis sött) äpple. Denna tradition (både pussar och äpplen) har hängt med mig sedan jag var en halv meter hög och skall så förbli. Även i min småländska kvinnas familj åt man ett äpple på nyårsafton. Vi åker ner och ser när GP under 15 minuter bränner upp 250.000 riksdaler i sitt nyårsfyrverkeri, sedan väl hemkommen i den mysiga kommunala värmen så blandar pappa B en god äggtoddy som vi intager med varsin unge sovandes på våra fötter i skinnsoffan.
Om jag mot förmodan inte hinner in hit på bloggen mer i år så vill jag sända en bamsekram till alla mina bloggläsare världen över. Akta er för smällare och raketer, kronofogdar och skattemasar. Säg ett ärofyllt farväl till 2009 och börja det nya med ett stort och brett leende. Det kommer jag att göra.

GOTT NYTT ÅR!
pappa B och min fantastiska familj

onsdag 30 december 2009

Nya, gamla vänner poppar upp, vad glad jag blir....

Min lilla ärtiga Stella Sweden, raffig unge från mitten av landet lämnade plötsligt ett spår i nysnön....
Det gjorde en mycket duktig naturfotograf här i Göteborg också. Björn Kärf, en lång jäkel som verkligen har öga för det enkla och vackra i vår natur. Och dessutom kan han konsten att fästa det på bild. Det var ett tag sedan vi träffades och jag har trott att han hittan någon brajting, gift sig och lämnat det svajiga Volvo och detta land. Men nu, plötsligt ser jag hans glada nuna på facebook och får ett livstecken av karln. Jätteskojigt så här på årets sista dagar... det här skulle kunnat ha varit in bild a la Kärf, men den är faktiskt min. Är dessvärre en mycket usel naturfotograf trots födsel mitt i bland landets Nationalparker och med scenerier som bedövar vilket naturhjärta som helst, mitt framför ögonen. Men...jag hade inte tid att se allt det vackra, på den tiden.
pappa B

tisdag 29 december 2009

Framtidens manipulationer, vart leder den?

Under en längre tid har vi sakta men säkert förflyttats längre och längre in i sjukdommarnas värld. Vi vaccineras mot än det ena än det andra. Asiaten kom först, fågelinfluensan flaxade in därefter, och nu är det svininfluensan som härjar. Vad kommer härnäst, blir det apsnuvan och sedan fiskfrossan för att avslutas med stålhosta? Det finns inte tillräckligt med vacciner heller, av någon konstig anledning. De injektioner vi bör ta för att överleva fyller oss med gener från vem vet vad. Skall framtidens människor kunna gå på alla fyra, äta avfall som svinen, flyga, simma och bli i det närmaste odödliga via stålhostan? är detta framtiden, små odödliga robotmänniskor som klarar sig i ur och skur.
Nej detta får vi verkligen inte hoppas. Vem skall då ta hand om alla fina sommarställen vi har här i landet. Och vem skall ta hand om all skog och järnmalm som vi fortfarande lyckas producera. Och vilka skall åka med Finlands- och Danmarksfärjorna och köpa billig sprit? Näää, vi får nog tro att livet går vidare i den takt som det gör. Mina små troll, de längtar bara till sommaren nere vid Olofsbo, just nu och faktiskt så gör jag det också.
Under alla omständigheter skall jag nu krypa ner under täcket och försöka få en god sömn. Vi syns i morgon.
pappa B

måndag 28 december 2009

Kolla så vackert, likören blänker...

..ett glas Apricote Brandy till kaffet, det dricker man inte varje dag. Det var väldigt länge sedan sist. Men nu kommer kvinnan smygandes med en liten flarra och ler i mjugg.
-Skall du ha en liten likör till kaffet, gubben? Jo jag tackar jag, lagomt frusen efter en halkig promenad runt Angereds Centrum så sitter det inte alls fel med ett litet glas likör. Årets sista dagar börjar få allt mer förgylld kant, andelstips som trillar in, DD-dubbel vinster och nu kommer kvinnan skuttandes med likörflaskan i högsta hugg. Hur skall detta sluta?
Tjuvsmakade på en liten skvätt Lagavullin DE i går. Vattnade den lite men fick tipset att använda mig av ett förnämligt mineralvatten (utan bubblor givetvis) och inte kranvattnet. Vi har för övrigt ett av rikets bästa kranvatten här i Göteborg, men jag skall inhandla ett sådant mineralvatten vid tillfälle. Tror ni inte att polarna i fiskeklubben kikat in på bloggen och upptäckt min julklapp. Blixtsnabbt kom ju en försäkran om att de var mycket välvillkigt inställda till att vara med och provsmaka på buteljen...hm. Vi får väl se vad våren har i sitt sköte och om det finns något kvar i flaskan när fiskesäsongen drar igång på nytt...
Den inlagda sillen (utförd av Sissi på den fångade Råå-sillen) intogs av kvinnan och hennes sillmumsande familj under ljudliga smackar och uhmmande. Med andra ord föll den verkligen i smaken och jag sänder en bugning upp mot Sissi i Rannebergen och hennes inläggning av sillen. Själv hatar jag inlagd sill så det är den andra halvan av familjen som sänt omdömmet. Kommer kanske smygande in här innan kvällen tar över.
pappa B

lördag 26 december 2009

Å kors i allsin dar....

Snacka om träningsvärk! Fy för den lede jag har ont till och med i öronen. Detta var en pers av sällan skådat slag, men roligt så det skriker om det. Nu jäklar har träningen för att komma under 90-strecket berikats med en ny träningsmetod av sällan skådad dimension. Vi köpte ett Wii-spel till familjen som julklapp och jag stod på plastplattan och boxades mot än den ena fulingen efter den andra, spelade bowling, joggade runt en ö, gick flera rundor golf och när klockan var 02.35 då insåg "Prinsessan" och jag att vi kanske skulle få oss ett par timmar sömn. Kvinnan och "Skogarnas Konung" hade kastat in handduken för länge sedan...
...hon leder de flesta av spelen fast jag ligger inte långt efter då det gäller bowlingen, slalomåkningen, backhoppningen och några youga moment. "Skogarnas Konung ligger före mig i en del grenar men jag är banne mig inte långt efter och när skolan börjar skall jag tjuvträna så att jag slår dem hela gänget. Att kunna få ner bollar i små hål på olika typer av brädor, leder jag skyhögt!!! Heja mig!
När kvinnan skulle köra rockringar i går kväll då höll hela gänget (inklusive hon själv) på att bryta ihop. Det var nog det roligaste vi varit med om. Detta var en toppeninvestering, som vi alla kommer att ha både roligt med och nytta av. Köp en, tveka inte och bli som barn på nytt.
Hoppas att helgen har varit bra för er hela gänget och att även de sista dagarna på året kommer att bli en fin upplevelse och ett gott minne att bevara för eftervärlden.
pappa B

torsdag 24 december 2009

Första julklappen - kom från kvinnan i mitt liv!

..ser man på en Lagavulin 1993, Distilers Edition, inslagen i ett vacker paket. Dyra, men verkligt goda droppar. Hon kommer att få en väderstation som hon önskat sig flera gånger. En mätare i hallen och en i sovrummet? Man skall ju variera mellan varmt och kallt för att få en normal temperatur, eller? Skikan färdig, rödkålen likaså, trollen sover och om någon timme så startar galenskapen för att ytterligare några timmar senare vara ett minne blott - tills nästa år. Nu smyger jag också ner i bingen och jag önskar er alla en verkligt GOD JUL och ett riktigt GOTT NYTT ÅR fast vi kommer ju att höras innan dess.
pappa B

tisdag 22 december 2009

Vi satsar på en "Guldtia" den 23 december

...det kan ju inte bli sämre än sist. Vi kör in den här och håller både tår och tummar att vi i alla fall skall vinna tillbaka de tre guldpengar vi lagt ut så här långt, eller?
Här kommer raderna = Åtta kronor + inlämningsavgiften 10:-
Lopp 1: Häst nr 7
Lopp 2: Hästarna 9 - 11
Lopp 3: Häst 2
Lopp 4: Häst 3
Lopp 5: Hästarna 6 - 7
Lopp 6: Häst 11
Lopp 7: Hästarna 1 - 10

..detta är Kenneth, en av våra fiskekompisar. Han är mästare på att sätta DD (Dagens Dubbel) Med kastspö i hand är han gäddornas skräck och när han anländer till de olika fiskevatten han besöker så krusar sig vattnet och samtliga större gäddor drar skyndsamt in till vassarna på andra sidan sjön. Men enveten som en röd gris förföljer han dem systematiskt och hemresan sker ofta tillsammans med några "krokdiler" i skuffen. En go gubbe som "Skogarnas Konung" och pappa B gillar skarpt. Fler fina fiskevänner och profiler kommer snart på denna teater. Några riktiga flugfiskemästare och en vild Värmlänning sitter snart på bild.
pappa B

Granen står så grön och grann i stugan..

..grannen jagar runt och kysser frugan. Hopp tralalla, å hopp tralalla. Min fru alltså, men vad gör väl det, jag har ju pussat henne så många gånger och man skall ju dela med sig av det goda här i världen. Det säger i alla fall de som har pengar och förespråkar alla välgörenhetsorganisationer.... Fast de skänker sällan själv några större summor...igår vecklade vi ut plastgranen och lade på plastdekorationerna. Tjo och tjim i stugan och även den mörkgröna plastbusken blev stilig i år igen. Plastgran? Hur ända in i friden kan en man från de djupa skogarna i norr köra med plastgran. Det undrar jag själv också...ibland. Men vad praktiskt, inte ett djävla barr på golvet.
Inte sticker man sig i fingrarna när man skall försöka släpa den brunröda torkade kviststången ner till soprummet och där bli bemött med bister blick av sopgubbarna som hatar döda julgranar. Och dessutom kostar en julgran runt 400 riksdaler i Göteborg idag. Det kostade inte vår plastgran när vi köpte den för 13 år sedan. Visst jag har granar på egen mark nere i småland. Men då skall jag dit, hugga granen och hem igen då kostar den också en djävla massa pengar. Bättre vi lägger 400 kronor på god mat....det viktigaste är alla små paket under granen. Det kläms, skakas och lyssnas och inte en siffra är rätt när gissningen börjar. Önskelistan brukar ha en eller två fullträffar resten är hemlisar som blir lika uppskattade år efter år. "Prinsessan" har väldigt många kompisar och får paket av dem (hon vet nästan vad det är i alla) "Skogarnas Konung" har inte så många kompisar förutom alla snälla fiskekompisar i klubben som har gett honom en hel del paket. Han är mycket nyfiken skall ni veta. Jag vet att jag får en wobbler och en deoderant + någon skämtartikel. Sen är det bra för pappa B, det räcker.
I kväll skall jag koka min världsberömda rödkål, portionera ut den till dem som alltid vill ha en burk till jul. Sen blir det rast vila igen. Tänkte ta hem miljonerna på V75 den här gången också, det sista som lämnar oss är ju hoppet.
Vi höres
pappa B

måndag 21 december 2009

Isarna bär....men aktare, det är förädiskt!

.. tänk vad tiden går. Det var inte så länge sedan den här bilden togs ändå så verkar det vara en herrans massa år sedan. Den lilla loppan i mammas knä vid frukostbordet har fyllt 11 år. Hon är en liten tuff brud idag. Med Everestjacka, tajts och läderstövlar. Mössa! Det hatar hon och vantar det är för gamla tanter....
... och lille-man och Alfons i mitt knä. Han har blivit en storfiskare och fyller 13 år den sista januari! Alfons finns med fast numera sitter han mest i ena hörnet på sängen och lurar, men...han finns där, som en extra liten kompis när det blir jobbigt ibland. Man säger att det är när man ser på barnen som man märker att man blir gammal. Nu var jag ju redan gammal när barnen kom så jag känner faktiskt inte av detta så mycket. Fast tiden tycks gå väldigt fort, åren blir kortare och kortare, veckorna likaså och just nu i den här mörka perioden på året så är ju även dagarna bara halva...Fast det är ju faktiskt så det skall vara. Nja...inte att det blir längre ner till marken, fallen klumpigare och benen stelare.
...Yellow Cab i NY upplevs som säker. Organiserad taxi i Göteborg är det inte längre. I går morse våldtogs en 20-årig kvinna, som åkte taxi och föraren, en 50-åring sitter anhållen för dådet. Huruvida han var vit, svart eller gul förtäljer inte rapporten. Tråkigt är det i alla fall. Förr valde man bort svart-taxi för risken att råka illa ut. Nu verkar det vara lika farligt för ensamma, kvinnor att även åka organiserat. Fälls den här tjommen så hoppas jag att han kastreras och hängs ut i media.
I övrigt så blir det mest småjobb och lite pyssel i hemmet för pappa B den här måndagen. Men vi höres nog lite längre fram.
pappa B

Gå nu och lägg er så ni orkar upp i dag!

Tusen tack Chilipojken. Såg de vackra orden du skrivit på pappabloggen, det var nästan så att det kom en liten tår i ögonvrån. Stolt blir den ålderstigne räven i alla fall. Det blev "Skogarnas Konung" också, han läste och så klappade han mig på axeln och sa -Kolla pappa det finns i alla fall en där ute i rymden som gillar dig. ..här kommer ett julkort så ojuligt som bara den. Regntunga gator men vackert ljus och så spårvagnen som tar med sig pappa B hem från sena nätter inne i stan. Ålderstigen tant funderar på att begå självmord och vaggar betänkligt vid sidan om spårvagnsspåret. Hur det kan bli :o)
Ha nu en riktigt skööön och härlig julhelg. Ät massor av nötter, drick så mycket ni orkar (julmust) ät skinka, lutfisk och doppa i grytan både på spisen och i sängen. Lev livet, vem vet det kan ta slut i morgon. Bamsekram och pussar på nästipparna.
pappa B

PS: Givetvis kommer jag att fortsätta blogga även om det blir julhelg!

söndag 20 december 2009

Mer mänskliga prestationer i spåren..

Helena före ACO och flera andra före dem, det blir facit för våra svenska skidskyttedamer nu när man vänder hemåt för att fira jul och nyår. Hoppas Helena kör ett tufft lopp med sin sambo David så att han får upp ångan även ute i spåren och på skjutvallen.
Haag het till tusen och Kalla sval som en vårvind. Roligaste lämngdåkningsminnen så här långt var Anna Haags fina lopp både igår och idag. Tuff och med massor av djävlar anamma körde hon nästan byxorna av självaste Björgen, det var bara 10 cm längre pjäxor som fattades till silverplatsen. Nu skall jag titta på skidskytteherrarna och där är väl inte mina förhoppningar om tätplaceringar speciellt stora.
pappa B

Go´morron mina vänner...

....jaha, då var det fem dagar kvar till julafton, inklusive den här söndagen. Har ni hört talas om en väldigt bra deckare -Vresamorden- lär den heta? Inte jag heller, fast jag har hört ryktas att den lär vara en riktig kioskdängare. Rå, rolig och rätt så sexig. Skall försöka få tag i ett ex. så småningom. Vet ni att pappa B har nu varit på besök i 75 länder! Är inte detta märkligt så säg. Glada figurer i 75 olika länder har sett mitt svammel i år. Helt fantastiskt men jag tror att den lilla Chili-räven har ännu fler......Idag ligger nog isen på Stora Mölnesjön. Här var en av de första nätterna med minusgrader och idag har säkert isen lagt ett täcka över sjön. Skall se om jag kan föreviga detta under vår obligatoriska "runt sjöarna promenad" kvinnan och jag. Kanske strömstaren hoppar fram också, vem vet. Nu skall jag sätta mig och äta en god frukost. Havregrynsgröt med syltade körsbär (fått av svärmor), den flytande honungen var slut. Sedan blir det en kopp svart te.Promenad med kvinna och kamera och sedan fäller man ut den långa lekamen i skinnsoffan och kollar skidåkning. Vi höres och synes under dagen.
pappa B

lördag 19 december 2009

...snacka om det stora bottennappet!

..inte en enda havremoped rätt på "Guldtian" Det sket sig från start till mål men så blev det ingen sjua heller. Jackpot till den 23 december och då får man väl ladda för en ny "Guldtia" igen. Det var inte många som vågade spela min rad den här gången, tror jag och det lär väl inte bli någon som vågar den 23:e heller? Jo jag, givetvis, vänta bara.
Slår upp en liten wirre till och bänkar mig i skinnsoffa för att titta på den fantastiska långfilmen i kanal 3, Stardust. Där Robert De´Niro flyger omkring som vilsen pirat och Michelle Pfeiffer växlar mellan snygging och ålderstigen häxa. Humor blandad med hockus pokus och fina effekter. Kanske...jag säger kanske, kommer jag igen en gång till.

Theo och Wiskey, två bröder som inte gillar varandra...

Detta är Wiskey, han hör hemma hos "Skogarnas Konung" snabb som satan och inte alls tam. Tror att man går att äta men har stillat sig sedan pappa B på grov norrländsa förklarat att ett knäpp med tummen och pekfingret ändar den lilla hamsterns liv. Det är "Prinsessan" som är tämjare av "råttorna" och det sköter hon med bravur, riktigt riktigt bra och hennes handlag med djur ligger förmodligen djupt rotat i generna. Hennes två stora systrar är också väldigt duktiga med djur av alla de slag. Stora som små.
..detta är Theo, en social liten rackare som älskar "Prinsessan" och ger fan i att bita pappa B (förmodligen hörde han när jag läxade upp hans bror) Söta små djur som man inte har någon nytta av med de varken skiter eller pinkar så det stör. De luktar inte illa och ger trollen några timmars ansvar varje vecka. Theo bor inne hos "prinsessan" och trivs där.
pappa B

Spola Brink och Nilsson..

-Nu räcker det. Jörgen Brink har hasat sig runt och skjutit som en kratta under de senaste tre åren (exakt som Domej hos damerna) Hr Nilsson, far som ett flöte upp och ner på ett abborrgrund. Låt honom syssla med något annat och släpp in två juniorer i landslaget i stället. Detta måste väl för tusan landslagsledningen se. Fredrik Lundström, 20-åringen växer för varje tävling och visar ju att anlagen finns där i kroppen/hjärnan någonstans. De två jag nämer är mest med för att glida runt bland världseliten. Visst, Hr Nilsson har lyckats en gång av tjugo och det har varit i stafett. Nej höga potentater inom skidskyttet, visa nu att det finns några strån kvar på bröstet och lyfta bort de här två "skåpen" och släpp in lite nytt friskt blod i skidskyttecirkusen. Det skulle ni ha gjort redan efter förra årets säsong. Annars kommer vi på tok för långt efter i utvecklingen. Nu skuggar fler och fler länder den översta eliten och se bara på Tyskland och Frankrike. Även om deras "gamla" åkare fortfarande kan blanda sig i toppstriden, om de har en bra dag, så föryngrar man sitt lag undan för undan. Vi nöter på i samma gamla spår. Är det så att det inte finns några juniorer bakom de här åkarna? Så illa hoppas jag verkligen inte att det är, men vem vet.Det råder många stängda munnar inom skidskyttesporten, är det månne de gamla militärfasonerna som hänger kvar?
Lite vitt på marken och det biter i nästippen och mina utstående öron, annars har det varit en fin vinterdag. Värre såg det ut i november 1996 (se bilden) då kunde man åka skidor nere på Angereds Centrum. Nu är det dags för middag. Lätt, grillad kyckling och gröna saker, thats it! Sen blir det en rejäl wirre och V75 för hela slanten. I mogon startar vi med en rask promenad runt sjöarna och sedan blir det havregrynsgröt med lite honung. Kommer nog tillbaka lite senare....
pappa B

Baksmälla utan brännvin?

Ja det kan man säga att hela Trollhättan har fått. Dragkampen mellan de stora elefanterna är över. Saab skall läggas ner. Svensk Bilindustri (både Volvo och Saab) har pumpat in vinstpengar och specialkompetens i amerikanska företag som haft ekonomiska svårigheter. Detta har slagit tillbaka på svenska arbetare och nu ser det ut som epoken Svensk Bilindustri har satt sin sista potatis. Varför backade den svenska regeringen då P-G Gyllenhammar hade Norge som intresserad köpare av Volvo? Varför har den svenska regeringen med kärringa Olofsson i spetsen inte fått tummen ur röven då det gäller Saab. Nu skyller man på GM och Ford, och visst, de är bovarna i dramat de med, men regeringens agerande då det gäller svenskt näringslivs största aktörer är sannerligen en skam för hela landet.
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen.
Arbetare, ni på Volvo och Saab, skit i de dansande elefanterna. Säg upp er och starta en ny bilfabrik. Utrustning och kompetens det har ni. Duktiga underleverantörer kommer att backa upp er och sätt igång att producera en liten, miljövänlig bil som ALLA svenska familjer har råd att köpa. Titta på Kina och Japan! Inte tusan kör mr Koyoto och hans famil omkring i en Volvo eller Saab, nej de rullar omkring, miljövänligt och bränslesnålt i en liten billig Toyota, eller annan japansk bil, byggd bakom fotbollsplanen där de bor. Likadant är det i Kina. Vilka bilar toppar Bilprovningens statistik? Japaner naturligtvis. Låt den svenska containern från Torslanda och stidsvagnen från Trollhättan begravas. Vi som en gång ägt eller de som äger en sådan klenod kan komma och lägga en "Mårdbackadollar" (20:a) på graven. Dessa pengar kan gå till skapandet av en ny bilmodell. Ställ er upp, slå näven i bordet och starta en ny fabrik redan i morgon. Sverige behöver sin bilindustri, men varför skall den vara avhängd Volvo eller Saab. Gubben Wallenberg & Co de sitter givetvis i Monacco och flinar åt den svenska regringscirkusens tafatta försök att göra affärer med betydligt mer slipade affärsmän från det stora landet.

Äntligen visade Helena Jonsson mänskliga takter i skidskyttet. Hon sköt två bom och för första gången i år fick en tyska kliva upp på priuspallen. ACO åkte som vanligt väldigt fort men darrar lite i skyttet, nåväl hon tillhör ändå den totala världstoppen. Hur landslagsledningen och förbundet kan satsa pengar på Åsa Domej (sköt skapligt idag) år ut och år in fattar jag inte. Andra blir bättre och bättre med åren, se bara på Helena. Fröken Domej har aldrig visat detta under de senaste fyra åren. Satsa mer på fler juniorer, det är bättre att de får hamna på 75:e plats än en numera ålderstigen fd. talang som slutat utvecklas redan innan hon började.

Idag skall det smälla på V75, det tror vi i spelgänget "Sjöhästen". Tolv storfiskare i RSFK, Rannebergens Sportfiske Klubb. Nu är det vår tur att få lite extra julklappspengar. Pappa B sköter uttagningen av kusar och kuskar (lika viktiga bägge två) och än så länge pratar de övriga 11 med mig.
Jag återvänder efter skidåkningen och travloppen för att delge er mitt svammel och eventuella planer med travmiljonerna. Kram på er.
pappa B

fredag 18 december 2009

Nu väntar 5-års kontrakt med CocaCola?

..denna småkyliga dag träffade "Hebbe" och jag varandra och tog en fika på Angereds Centrum. Passade då på att stanna till och provsmaka på CocaCola (tjejerna var ursnygga), fick en tomtemössa och så hälsade vi på tomten. En av snyggingarna tog en bild på oss vilket jag tror kommer att rendera i ett 5-års kontrakt med CocaCola & Co over there. Vad tror ni? OBS: Vi hade ej intagit glögg eller andra till julen förekomande drycker.
Jag kanske återvänder hit lite senare i afton. Kvinnan är på rymmen igen och trollen och jag skall smälla i oss lite räkor, julmust och annat syndigt men gott.
pappa B

torsdag 17 december 2009

Har glömt att berätta...

...att vågen fortfarande visar mellan 90,2 och 90,7. Detta trots mycket slarv med träningen. Fattar inte varför det är så förbannat svårt att komma under 90-strecket. Nu är det så att den här gubben är envisare än en röd gris så han kämpar vidare. Men givetvis tar jag emot alla goda råd och tips som gör gubben lättare. Skall ner under 89 för att se resten av maskineriet och mer av fötterna. Har ju varken stora fötter eller stor....
Nåja kom med lite tips bara.
pappa B

STOPP!

..Har allvarliga planer på att göra en kalender, typ utvik med bara kvinnliga poliser? Tror ni det skulle gå att sälja? Grabbarna på Kumla kanske skulle bli prenumeranter. Skall ta en ny funderare på detta och kontakta några välsvarvade polisor i min bekantskapskrets. De skulle nog inte slå mig om jag frågade snällt. Skall kanske fråga deras gubbar först för de har ju både hundar och pistoler, en del av dem....hm.
pappa B

Vart har havregrynsgröten tagit vägen?

.. enligt nya undersökningar så har grötfrukosten nästan försvunnit från våra bord. Den har blivit utbytt mot fullkornsbröd, frukt, flingor och mjölk i stället. Hemska värld, här har man vidbränt havregrynsgröt sedan farfars far red omkring i Sibirien och så får man detta med att gröten har försvunnit, slängt rakt i ens ansikte när man yrvaket försöker ögna igenom "gubbkalsongen" på muggen. Jag blir helt upprörd må jag säga. Jag som älskar havregrynsgröt med äpplemos eller syltade körsbär. Dessutom är jag klassad som familjens bästa grötkokare (det är förvisso bara jag som kokar gröt).

Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet påstår att de vanor vi får med oss hemifrån, de sitter i resten av livet. Men andra ord kommer vår dotter att äta en halv limpa med skinka och ett glas laktosmjölk till frukost resten av livet. Detta är hemskt, hur tusan skall hon stå sig på detta? Sonen kommer förmodligen att gå runt på två limpmackor med skinka och ett stort glas vanlig mjölk. Den frukost som toppar vuxenlistans tio-i-topp ser ut så här. Ett grovt bröd med ost- eller köttpålägg. Sen varierar det betänkligt ner till tionde platsen som är frukt, bär och grönt. Havregrynsgröten finns inte ens med på denna lista! Det kommer att gå åt helvete med hela världen....Sverige i synnerhet.

Neddragningar i Vättleskolan.
Heja stadsdelsnämnden.! Nu har man beslutat att det skall sparas ytterligare 2,5 miljoner på just Vättleksolan. En enhet som absolut inte fungerar som den är idag. Hur skall det då bli om man skall plocka bort ytterligare resurser därifrån? Idag skulle (-5 grader) eleverna ha sina lektioner utomhus bara som protest. Är detta rimligt, skall barnen utsättas ännu mer och sitta ute! Det är den bedrövligt dåliga skolledningen med en flat rektor i spetsen som borde sitta ute, eller inne för den delen. Jag hoppas att pressen tar tag i detta.
pappa B
Laddad och minst sagt irriterad

Dags för veckans "Guldtia"

...varför det blev så här, det vet jag inte. Men eftersom jag lirar på hästar ibland, rätt ofta faktiskt, så slog det mig (aj!) att jag kanske skulle lägga ut ett minisystem som inte kostar mer än en guldtia. Det gjorde jag förra veckan och det föll i god jord så nu kommer det en till. Chanserna att vinna storkovan är mini-minimala på detta, men man skall aldrig förakta de små sakerna i livet heller. Vi säger som triss-reklamen -Ibland händer det- eller hur det nu är deras slogan om 50-lakan i månaden i 25 år lyder.
Här kommer hästaskrällarna, håll tummarna, och käften om ni vinner. Lycka till!
Lopp 1: 6 - 12
Lopp 2: spikare häst 6
Lopp 3: spikar häst 4
Lopp 4: 2 - 4 - 6 - 8
Lopp 5: spikar häst 11
Lopp 6: spikar häst 1
Lopp 7: spikar häst 2 - 5

Fem spikar är i tuffaste laget, men 8 rader + inlämningen slutar på en guldtia. Givetvis lämnar jag själv in raden, galet vore det ju annars. Blir det storvinst emotser jag en flaska god lagrad wiskey, gärna rökig. (hoppas att ca. 100 pers spelar och att vi vinner). Kör så det ryker och ryker det inte så kör vi ändå...
pappa B

Häng med och tävla om ni törs?

..kolla in vad läckert. En av mina troga "följare" är aktivare än vanligt just nu. Hon har startat en tävling för att vi skall hålla formen efter all den goda julmaten, godiset och julmusten. Kolla in hennes blogg, hon gör ingen besviken. Ett dussin pannor.... en riktig vassin den här bruden vill jag lova.
Om jag nu skulle ha turen på min sida och vinna något av priserna, vilket skulle jag ta?
Vattenflaskan, nja har nog många i skåpet....
Hopprepet det vore nog väldigt nyttigt, men jag tänker på vitrinskåpet och bokhyllan...tavlorna...nja
DVD:n den blir det nog. Bena är väl rätt skapliga och bär ganska bra men akterkapellet behöver nog putsas till en aning. Det får bli DVD, hör du det lilla Suzan?
Gå nu in och läs en riktigt aktiv blogg och varför inte tävla själv om ni har en egen blogg? Fast...det är klart då minskar ju mina chanser...
Skyndar mig ner under täcket innan jag hittar på mer galenskaper....

Tänkvärda ord av von Axelklaff

...käre bror. Det är fantastiskt otrevligt i vår värld idag. Efter lite träning med grevinnan kom jag plötsligt på mig med att ligga och fundera. Kom till slut fram till följande slutsats; -Livet går så fort att man får springa för att hinna med sin egen begravning.
Käre gamle vän, greve Vilgoth von Axelklaff. Ibland är du riktigt klok och dina funderingar är inte alltid helt inställda på gods och herresäten och andra grevars grevinnor.
pappa B

onsdag 16 december 2009

..så var det julfest med gänget...

..Ikväll var det julfest på fiskeklubben så nu blir det inget mer fiskesnack förän i februari. Men då blir det ju dessto mer när man nu får vara tyst i nästan 2 månader. Givetvis kommer det att vinterfiskas för ikväll är det så kallt att isen snart lägger sig tjock och fin på våra små sjöra här uppe i Nordost.
16 glada storfiskare varav hela fem galanta damer hade mött upp. Det dracks glögg, kaffe och julmust och käkades pepparkakor och lussebullar så det stod härliga till. Ordförande Stig delade ut priset till största fisken. Kenneth vann med en gädda på över fem kilo som han tagit i Mölnesjön. Presentkort och kamraternas varma applåder.
... "Skogarnas Konung" fick flera julklappar och ögonen tindrade som bara den. Han hade själv gjort ett ljus, på dagens pyssseltimme i skolan. Det stod RSFK på ljuset och så hade han lagt dit lite julhjärtan och silverband. Det gav han till klubben. -Pappa, tänk ändå, vad snälla alla är med mig, sa han när vi klev in bilen. Nu laddar vi för pimelfisket och både spön och issdubbar är framplockade och ligger i en av fiskeväskorna ochg väntar på köldknäppen.
pappa B

Imponerad av von Axelklaff

Trots hög ålder och beroende av guldinramad monokel så ser gubbtjuven väldigt bra. Tror ni inte att han högg omedelbart då han såg att det var fd. stadsminister Fälldin med den beryktade pipan i munnen som stod och tittade på "Bubblan". Vem som körde bilen? Nja...det säger jag inte. Jag är djupt impregnerad måste jag säga....
pappa B

Tag det lugnt i Jultrafiken....

....när den här "Bubblan" studsade av vägen var det högsommar och torrt på vägen. Föraren somnade och hamnade nästan ute på en åker. Tack och lov så skadades ingen och som ni ser på bilmodell och åskådarnas kläder så är detta en bild från slutet av 60-talet.
Nu är det snart dags för jul- och nyårshelgen och statistiken visar inte upp några färgglada siffror. Tack och lov så var det minst dödsfall på vägarna 2008 då 20 personer omkom i trafiken. Högsta siffran 1999 då 34 människor fick sätta livet till.
Sömn och alkoholfritt är modellen.
Tyvärr så är det sprit med i bilden vid flera dödsolyckor, plus dåligt med sömn. Enligt Vägverkets statistik så är det så. Och de borde ju veta.
Skall man vara vaken i 16 timmar kräver detta MINST 6 timmars sömn. Kroppens biologiska klocka påverkas och bland annat så blir reaktionstiderna sämre om man slarvar med sömnen.
Riskerna störst dagarna före jul. De flesta dödsfall har inträffat den 23 december. Det visar ett snitt på 2,4 per år de senaste 10 åren. De näst farliga är den 20, 22 och 28 december. Näst efter själva julhelgen är den 10 januari en svart dag med 2,1 omkomna i snitt sedan 1999. Detta gäller dödsfall. När det gäller skadade så visar siffrorna lite annorlunda. Då är den 20 och 21 december mest utsatta dagarna med 83 respektive 74 trafikskadade i snitt. Givetvis sker flest olyckor under just dessa dagar.
Undvik att köra på natten mellan midnatt och klockan 06.00. Risken för olycka är störst mellan klockan fyra och sex på natten. Alla dessa siffror hittar du på http://www.vv.se. Kör försiktigt du med och sov ordentligt så du inte hamnar i den här svarta statistiken...
Nu är det tyst i huset. Svägerskan har åkt ner till skolan och trollen likaså. Det är stillsamma dagar för dem nu med pyssel, julmat och kortare dagar. Inga läxor heller så det är mest närvaro som räknas. Jag själv skall se vad jag kan hitta på. Något rackartyg kan jag säkert få ihop under dagen.. Vi höres och synes. Skall lura lite på veckans hästar inför V75 och så skall jag ju plira ut en "Guldtia" så min vän Olle får lite julklappspengar, Eller hur?
pappa B

tisdag 15 december 2009

PRORA -produktionsfabriken i Binz!

Vi var ett gäng glada journalister som för ett antal år sedan åkte med Ehrenberg Marketing, en mycket seriös och välrenomerad marketingbyrå i Malmö, ner till Rügen i det forna Östtyskland. Ett semesterparadis för utarbetade miljonärer (hur de nu kan bli detta) och höga tyska potentater. En fantastisk ö men det är inte enbart vackra minnen. Nåväl, för de tyska soldater som Adolf sände hem på så kallad permision vid Prora i Binz, kanske det var helt ok. Den stora anläggningen som tyskarna byggde upp där nere var rätt och slätt en produktionsenhet för nya soldater. Hit sändes grabbarna från fronten, tillsammans med sina fruar eller andra damer för att "koppla av och sätta på" under en veckas tid. Sen bar det iväg ut till fronten igen...
Anläggningen byggdes mellan 1936-1939 nere vid havsbukten Prorer Wiek på ön Rügen i Östersjön. En jätteanläggning som än i dag tronar längst havskanten och påminner om en tid som alla helst vill glömma bort. Världens längsta "glädjehus" byggdes för att kunna ta emot 20.000 personer. Huvudbyggnaden byggdes 150 meter från stranden. Den har fem våningar och en längd på 4,5 kilometer (4,5 km)! Den totala längden bröts av på mitten av en stor festplats. Det skulle vara roligt att producera! Det var ledaren för fritidsorganisationen Kraft durch Freude (KdF) som med Adolfs goda minne beslutade att anläggningen skulle uppföras här. Samtidigt planerade man liknande anläggningar i Timmendorfer Strand utanför Lübeck och i Kolberg i Pommern. I och med att andra världskriget bröt ut förverkligades inte dessa två anläggningar. Inte heller anläggningen i Prora blev färdigbyggd men under några år var tiotusentals byggarbetare från Tyskland aktiva på projektet. ...en del av jättebyggnaden färdigställdes av DDR-regimen, en del står som ruiner och en del sprängdes bort av ryska trupper. Detta var otroligt svårt då fundamenten utgjordes av betong som var för starka. Under efterkrigstiden använde DDR området för militära ändamål...Idag är flera av rummen små ateljéer där friståend konstnärer arbetar. Jag har själv hälsat på några av dem, druckit några glas vin med dem och fått en del historier berättade om anläggningen. Skulle ni få för er att åka ner till Rügen för lite rekreation så skall ni inte missa den här byggnaden. Även om den får mig att må mindre bra så är den intressant i sig själv.
pappa B

Fossekaln får vara ifred idag...

Fossekaln, ja så heter strömstaren på norsk. Synnöve har berättat det för mig i natt? Just det, nu fick ni något att tänka på ni som sveper omkring här och morrar ibland. Ligger lite lågt idag, men det visste jag ju om redan igår så det är ingen nyhet. Inte för mig i alla fall. Kanske jag kör en runda och får mig en kopp kaffe någonstans,vi får välan se. Hittar jag på något skojigt så kommer jag igen...hej på en stund.

PS: Olle, hur gick det med Harry Boyen, blev det fler rätt än min "Guldtia"?
pappa B

PAPPABLOGG! Vad roligt...

Hälsade på hos min fantastiske bullbakarvän Chili. Bara en snabb visit för att se om pojkvaskern lever så här i stressade juletider. Då hittade jag en länk till PAPPABLOGGEN. Givetvis dök jag ner där på direkten. Regoistrerade mig och ombads då att lägga in deras länk på min sida så att ni läsare kunde rösta på mig. Pris? Vet inte, men man kanske får prya på något dagis i Sollentuna, vad vet jag.... Skall bli spännande att se vad som händer. Blir man överhopade med knipande förstfödande pappor eller matcho-grabbar med renrakat bröst? Vi får väl se :o)
God natt igen
pappa B

måndag 14 december 2009

Stillheten har lagt sig över pappa B:s lilla lya...

Nu är det bara jag och den lilla dvärghamstern "Wiskey" vaken. Jag sitter här och råttan utan svans han springer i sitt hjul. Det skall hamstrar göra på nätterna. Med uppsvällda kinder av all mat han hamstrat under sin vakna tid håller han nu igång så det mest låter som en matberedare som håller på att balla ut.
Skit samma, det är en liten kompis i alla fall, som varken gnäller eller säger emot. Då och då lämnar han hjulet och sätter sig och kikar på mig genom gallret, inspärrad för resten av sitt liv utan att ha gjort någonting orätt. Han är född till att bli sällskapsdjur, sitta i en bur och bli matat, lyft och pussad, resten av sitt liv. Naturligtvis strider detta mot allt vad jag själv står för då det gäller djurhållning, men nu är det bara så här och det får jag faktiskt finna mig i, oavsett vad jag tycker.
Snart stundar julavslutning på fiskeklubben och på onsdag blir det glögg och pepparkakor i klubbstugan. "Skogarnas Konung" och jag skall givetvis gå dit en stund.
Har inte fått mycket gjort den här dagen och inte lär det bli mer gjort i morgon heller. Känner inte för att göra någonting. Motorn är lite sliten och nu går gubben faktiskt lite på reservbatterierna. Jag hoppas att man blir lite mer uppladdad nu när juletider nalkas. Fast jag undrar det.
Svägerskan dyker upp i morgon och det är alltid trevligt. Hon är en liten, snäll människa, som kämpar hårt med skola, familj och jobb. Hon sover över här då hon tentar i Göteborg. Borde lägga in en bild här men jag vet inte vad. Har antagligen för många att välja mellan. Slänger in en bild från den stora Saluhallen i Budapest, det kan passa bra så här före jul. Jag var ju där i december, mitt under luciahelgen för ett par år sedan. ..ett eldorado för korv- och köttälskaren. Billigt, gott och ett sjuhelsikes utbud. Provsmakade mig igenom en hel förmiddag innan jag valde ut tre riktigt vassa korvar för att ha till ölen på kvällarna på hotelrummet. Smaskens vill jag lova. Gå nu och lägg er så ni orkar upp i morgon.
pappa B

...missade strömstaren igen!

..Jag såg när han flög in i stenmuren. Väntade tills jag började frysa om fötterna (fel skor för skogspromenad på morgonen) Nu vet jag var han bor. Skall försöka lura honom en vacker dag mellan jul och nyår. Strömstaren är en liten mystisk fåger. När han dyker ner under vattenytan så tror man att han drunknar för det tar en evinnerlig tid innan han dyker upp. Det gör han inte, han går på botten och letar mat. Jo, de är sant. ..även en vanlig gråsten har sin skönhet. Rätt ljus, rätt inställning på öga och hjärna och plötsligt ligger den där och är hur vacker som helst. Är inte det konstigt? Jag är lite av en stenfreak, samlar stenar överallt och när vi kommer hem från våra semestrar, eller mina resor, så har jag alltid en påse eller fler, med olika stenar. Har skaffat mig en stenslip, en trumlare, men den står tyst och stilla i ett hörn. Stenarna ligger kvar i sina påsar med uppgift och var, när och hur de hittades. Men sen då....? Träd är också vackra, både nya och gamla i rätt miljö, ljus och stämning. Titta bara på den här spretiga övergivna stackaren som blivit kvar när arbetslaget gått hem. Alla andra stubbar och grenar var bortfraktade men inte den här. Nu står den där, nedhuggen och död och ropar efter hjälp...Om några år orkar den inte hålla sig upprätt utan faller ned och blir övervuxen med mossa. Tänk om ett träd kunde berätta om allt det sett och hört under årens gång?
Stubbar blir till en åtta och här kommer det förmodligen att bli bostäder åt en massa småkryp samtidigt som det blir ett bra matförråd åt småfåglarna. Men håll med om att det är en ganska vacker bild i sin enkelhet? ...det är ingen is, bara ett tunnt, tunnt täcke av snö som ligger kvar på vattenytan. Den är blank som en spegel och den frusna skogen visar sig i den. Tyst, och bara ett svagt porlande från bäcken som rinner ner från Stentjärn. Det går att sitta väldigt länge här och bara fundera över saker och ting. Varför gör man inte det oftare? Tiden, det är tiden som vi säger att vi inte har. Då ljuger vi både för oss själva och alla runt omkring oss. Det är prioritering, ingenting annat...
..vi söker hela tiden nya vägar, nya upplevelser. Vi har inte tid att titta, njuta och ta vara på det vi redan har. Naturen upplever vi numera via ett TV-spel i en 50" HD-TV med ett hemmabiosystem. Under tiden som vi blir mer och mer grådaskig i våra ansikten och fetare och fetare efter all chips och öl som vi pumpar i oss. -Vi skall snart göra ett ryck och börja träna..hur många gånger har man inte sagt den frasen, då man med panik i ögonen tittat sig i spegeln?
..räddningen finns närmare än vi tror. Vi kan få ett skådespel som aldrig går att uppleva i någon TV-soffa om vi bara orkade lyfta röven från bekvämligheten och ta oss för att gå ut i skogen, en promenad vid havet eller bara runt det egna kvarteret och titta på grannarns nya gardiner. Räddningen är inte långt borta, den hänger mitt framför näsan på oss men vi grejar inte att ta tag i den...
..vi sitter och trycker i våra små fågelholkar och tittar bara ut då det ringer på dörrklockan, smäller i locket på brevlådan eller bjuds på party i grannhuset. Jag kommer själv ihåg hur less jag var på att blicka ut över Porjusselet och se bitar av Kebnekaise från köksfönstret. Jag såg när samerna kom med sina renar över isen på sjön under vintrarna, jag såg när de flyttade upp dem på fjället innan isarna brast. Jag var så less på de bilderna att jag höll på att krypa ur skinnet. Då var jag 16 år. Dagen bestod i att rödmåla väggar och staket åt Vattenfall. Att cykla eller promenera mellan stationen och Mossbergs café, det var fritids sysselsättningen. Det var framtiden för en pojke som hela tiden önskade att han vore en fågel som bara kunde sväva iväg, högt över byn, göra en sväng över det nedlagda smältverket ner mot järnvägsstationen och sedan ta en runda uppe vid hoppbacken på Porjusberget och ner och förbi Jakobssons Livs och vidare ner mot dammen. Svepa in över de fisförnäma Vattenfallsvillorna där hövdingarna ha sitt tillhåll. Släppa en skit på deras vita lakan som hängde på tork och glidflyga sista turen ner över kyrkogården i Lillselet och sedan försvinna söderut för tid och evighet....
Idag är jag jätteglad när jag kommer hem. Tänk att jag har varit less på allt det vackra som möter mig där. Hade inte byn legat så förbaskat långt borta hade jag nog flyttat hem igen. Startat en campingplats med massor av turistattraktioner, fiskesafari med ett avancerat bäckmete.... ...att se sig själv i spegeln varje morgon ger mig kicken att jag fortfarande lever. Det är därför jag är Sveriges gladaste man, Även om bilden som visas blir förskräckligare och förskräckligare för varje år, så finns den där. Så tänker nog tallen som speglar sig i den lilla tjärnen uppe i Rannebergen också. Just nu är den nog Sveriges gladaste tall...
pappa B

söndag 13 december 2009

Bildjakten på strömstaren...

..naturligtvis hade milda vindar smält undan det lilla istäcke vid utloppet av den lilla strömfåra som gav gårdagens vackra strömstare en perfekt utsiktsplats. Idag var både isen och strömstaren borta. Med all säkerhet finns den lilla fågeln där upp vid sjön någonstans men visade sig inte för mig idag. ..här var det tunn vacker is i går och här satt den lilla fågeln och lurade. Idag var både is och fågel borta. Men det blev en vacker bild ändå. Passade på att ta lite andra bilder när jag ändå var ute med kvinnan på vår helgpromenad. ...det här är den lilla bäcken som rinner mellan Stentjärn och ner i Stora Mölnesjön. I bägge sjöarna finns det både regnbåge, abborre och gädda. Två fina sjöar som ligger mitt ibland hyreshusen uppe i Rannebergen.
..en skorpa av is och lite nyfallen pudersnö bildar ofta verkligt vackra scenerier. Ett par gamla grenar i vattenbrynet blir snabbt förvandlade vackra silvriga stavar som växer upp ur den tunna isskorpan. Dessvärre så är det inte alla som ser allt det vackra som väder och vind producerar i vår natur....lite frusna tuvor vid sjökanten och gulröda löv som hållit sig kvar på buskarna bjuder på eld och svart vatten. Här bor näcken och när månljuset sveper fram över himlen kommer han fram med sig fiol och spelar ner alla vackra flickor i djupet. ..man måste bara provkasta ut en sten på den tunna isen. Plupp...ett litet hål och ringarna gör en yta lite vitare där stenen gått igenom. Lite lek i Photoshop ger en roligare färg och motivet blir mer spännande.
Nu blir det "Prinsessans" kladdkaka med en klick violglass. Hon är världens bästa kladdkakebagerska min lilla "prinsessa" INGEN slår henne, garanterat.
pappa B